Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Jonas Thente: "Grattis Wikipedia! Så kan det gå när utopism träffar pengar."

I en artikel jag såg för ett par år sedan, diskuterade en teolog Bibelns många lager av redigering. Bibeln, skrev han pedagogiskt, kan på många sätt sägas vara världens första Wikipedia-artikel.

Det ligger nära till hands att minnas kontroversen då John Lennon sade att Beatles var kändare än Jesus. Man kan i alla fall utan vidare konstatera att Wikipedia är den av de två företeelserna i exemplet ovan som självklart anses vara välbekant för läsaren.

För ett och ett halvt decennium sedan var webben full av utopister och upptågsmakare som initierade encyklopediska projekt av olika slag och erbjöd var och en att delta: från var och en efter förmåga, åt var och en hela världens samlade vetande. Det låg i internets själva natur, det där med gemenskap och upphetsad utopism.

Sedan sparkade De stora pengarna in porten, rusade förvirrade omkring i de labyrintiska nätverken på jakt efter ännu större pengar och började i brist på näring äta varandra. Det var i glappet mellan utopismen och pengarna som Jimmy Wales och Larry Sanger började bygga Wikipedia efter att ha misslyckats med att få fart på tidigare, mer vetenskapligt ambitiösa projekt.

Berättelsen om Wikipedia har skrivits i många böcker. På tio år har frivilligprojektet växt till att bli världens utan tvekan näst mest konsulterade uppslagsverk. Det mest konsulterade är webben i sin helhet – men om man googlar på vilket enkelt uppslagsord som helst så är sannolikheten stor att man får en Wikipediaartikel som första förslag.

Därmed börjar kontroverserna. Wikipedia har blivit en gigantisk maktfaktor i händerna på en ganska bestämd demografisk grupp: manliga (80 procent), barnlösa (85 procent) singlar (65 procent) under 30 (70 procent). Det är väl kanske inte direkt den gruppen i vars händer vi annars gärna lägger våra framtider – men det är den grupp som har mest tid och intresse till att ideellt skriva, redigera och bevaka Wikipedias kunskapsbas.

Det är typiskt nog samma demografiska grupp som ideligen på olika sätt förstör Wikipedias öppna artiklar. Elva procent av artiklarna har någon gång blivit vandaliserade.

Men var och en kan hitta en massa fel och stolligheter i encyklopedien. Det är ett ständigt krig mellan vandaler och redaktörer – och mellan olika redaktörer om formuleringar och referenser i artiklar.

De stora kontroverserna ligger inte i de detaljerna, utan i mer övergripande frågor. Frågor som till exempel den om huruvida kollektivet är en lämpligare auktoritet än individuella vetenskapare. Frågor om ansvar, upphovsrätt och agendor.

Ta till exempel ett välkänt fall som John Seigenthalers: en assistent till presidentkandidaten Robert Kennedy som en dag fick veta att hans Wikipediaartikel beskrev honom som misstänkt för morden på såväl Robert som John F Kennedy. Hans försök att få reda på vem som skrivit detta var fruktlösa. Än i dag vandaliseras hans artikel. Trots specialbevakning kunde man till exempel under 30 timmar via Wikipedia få reda på att Seigenthaler mördade och därefter åt upp president Kennedy.

Wikipedias grundare räknade med såna här beklagligheter, men utgick ifrån att de så småningom skulle växa bort. Vad som har vuxit bort är emellertid en stor del av den etablerade forskarvärldens avsmak mot Wikipedia. Numera accepteras det kollektivistiska uppslagsverket som en okej utgångspunkt för vetenskapliga arbeten på grundnivå. Men den som kommer med hänvisningar till Wikipedia i en uppsats eller avhandling får gå ut bakvägen och skämmas.