Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Kensingtonstenen ifrågasätts på nytt

"Kensingtonstenen" undersöks av experter på Historiska museet i Stockholm.
"Kensingtonstenen" undersöks av experter på Historiska museet i Stockholm. Other: Jan E Carlsson
Ett runalfabet som nedtecknades av en skräddargesäll från Dala-Floda på 1880-talet tyder starkt på att Kensingtonstenen från Minnesota inte ristades på 1300-talet, som det står på stenen, utan i slutet av 1800-talet.

- Detta får nog anses vara dödsstöten för teorin att nordbor ristade stenen 1362 under en expedition till Minnesota, säger Helmer Gustavson, runexpert på Riksantikvarie-ämbetet.

Runstenen påträffades 1898 av Olof Ohman, som utvandrat till Minnesota, när han röjde mark på sin gård utanför den lilla staden Kensington. Den har alltsedan dess varit häftigt omdebatterad; lokalpatrioter och amatörforskare i USA har hävdat att stenen verkligen ristades på 1300-talet medan skandinaviska arkeologer, runforskare och språkexperter nästan enigt hävdat att stenen måste har ristats på 1800-talet.

Det som kan visa sig vara en felande länk till Kensingtonstenens inskrift påträffades av en tillfällighet för någon tid sedan i en samling anteckningar som skräddaren och spelmannen Edward Larsson (1867-1950) gjorde på 1880-talet under sina gesällvandringar över stora delar av Sverige.

Bland anteckningarna fanns några blad med ett märkligt runalfabet som Edward Larsson kallade "lönnspråket", alltså ett hemligt språk som kan ha använts av vissa grupper i samhället. Larsson hade daterat sina nedteckningar, som gjordes 1883 och 1885, med så kallade pentadiska siffror ur detta alfabet.

Detta erinrade sig språkprofessorn vid Umeå universitet Torgny Sköld när han hörde ett radioprogram om Kensingtonstenen där bland annat just stenens pentadiska siffror diskuterades. Han skaffade avskrifter av Kensingtonstenens inskrift och kunde konstatera en klar överensstämmelse mellan stenens runor och de runor som Edward Larsson nedtecknat. Han redovisar sin upptäckt i det senaste numret av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivets tidskrift Daumkatta.

- Detta visar att de runor som Larsson nedtecknade på 1880-talet måste ha varit kända för skandinaviska invandrare i Minnesota på 1890-talet, säger Helmer Gustavson.

- Även om några runor inte är helt identiska utgör hans runor det hittills saknade beviset för att Kensingtonstenens runor bygger på ett runalfabet som fanns utvecklat och användes i Sverige på 1800-talet.

Edward Larssons runanteckningar innebär naturligtvis ett svårt bakslag för dem som hävdar att Kensingtonstenen är medeltida. Men detta betyder förstås inte att vi vet säkert vem som verkligen ristade stenen i slutet av 1800-talet, om det var Olof Ohman själv (som besökte Sverige minst en gång efter det att han utvandrat), någon av hans runintresserade vänner med skandinaviska kontakter eller någon för honom okänd person.

Att Kensingtonstenen ristades i Minnesota i slutet av 1800-talet gör den i vilket fall som helst inte mindre intressant.

Bild