Erlend Skomsvoll leder Trondheim Jazz Orchestra sedan 2000. Han är pianist, tubaist, kompositör och – mest betydande i det här sammanhanget – arrangör. Det är egentligen inget särskilt med det; ett arrangemang föreligger så gott som alltid när det spelas jazz, och då det handlar om storband kan det många gånger likställas med hur en dirigent väljer att tolka ett symfoniskt verk.
Men vad som blir ovanligt påtagligt under den här konserten är just detta. Skomsvoll i det närmaste spelar på orkestern som om den vore ett jättelikt instrument. I linje med honom, lika synlig för publiken, sitter den amerikanske stjärnpianisten Chick Corea. Det är han som har skrivit musiken. Varje enskild musiker är förstås också viktig. Solona är personliga uttolkningar. Men på ett plan utför Skomsvoll och Corea i princip en duett.
Centralt i de båda seten ligger en längre svit. Den första heter ”Pledge for peace” och är Skomsvolls kanske starkaste insats. Melodiska motiv klarläggs elegant samtidigt som saxofonerna knarrar fram rytmiska mönster i nästan minimalistisk stil. Den andra sviten kan beskrivas som Skomsvolls reflektion över Coreas ”Children songs”. Men trots att materialet är något av det finaste Corea har skrivit blir resultatet märkligt upphackat och ofokuserat. Arrangemangen är som sagt viktiga. Rentav avgörande.