Konsertrecensioner
Ray Davies på Berns, Stockholm
Publicerat 2009-10-06 13:56
Brittiskt gemyt. Ray Davies plockar fram paradnummer på paradnummer.
Musikrecension
Artist: Ray Davies
- Ray Davies på Berns, Stockholm
Plats: Berns, Stockholm
Konsertrecensioner
- Konsertrecensioner
- Radiosymfonikerna på Berwaldhallen
- Midlake på Debaser Medis, Stockholm
- Talib Kweli på Uppsala konsert och kongress, Uppsala
- Salt på Smyrnakyrkan i Göteborg
- Fanfarlo & Pascal på Hornstull Strand, Stockholm
- Hans Pålsson på Grünewaldsalen, Konserthuset, Stockholm
- Thåström på Annexet, Stockholm
- Voices of Change: Iransk hiphopfestival på Kägelbanan, Stockholm
- Local Natives på Debaser Slussen, Stockholm
- Depeche Mode & Nitzer Ebb på Globen, Stockholm
- Machine Head på Arenan, Stockholm
- Tony Rebel, Queen Ifrica på Energikällaren Tyresö
- Hans Pålsson på Grünewaldsalen, Konserthuset, Stockholm
- Brett Anderson på Nalen, Stockholm
- Rupa & the April Fishes på Södra teatern, Stockholm
- The Baseballs på Göta Källare, Stockholm
- Serani på Göta källare, Stockholm.
- Amy MacDonald på Berns, Stockholm.
- Slaughterhouse på Göta Källare, Stockholm
- Radiosymfonikerna, Radiokören och Adolf Fredriks musikklassers gosskör. på Berwaldhallen, Stockholm
En handfull extranummer är spelade, bakgrundsmusiken har redan satt i gång och publiken börjat strömma ut ur lokalen. Men Ray Davies kommer tillbaka en gång till, för att göra en av sina allra mest älskade – och sönderspelade – sånger.
Och det blir verkligen ingen vacker ”Lola”. Han sjunger gapigt och skevt, lika mycket allsångsledare som sångare. Bandet spelar onödigt buffligt och drar ut på låten lite för länge, det är inget man omedelbart skulle vilja rusa hem och höra en liveupptagning av.
Men det är rätt fint ändå. Ray Davies entusiasm känns genuin och det finns något generöst i hans sätt att publikflörta. Vid sextiofem års ålder låter han förvånansvärt förtjust över att plocka fram låt efter låt som han skrev som yngling i The Kinks. Klassiker varenda en, förstås, och det är lätt att häpna en smula över hur lång raden av paradnummer är.
En annan sak är att han nästan ber om ursäkt när det blir dags att spela nya låtar. Som om det var något han gjorde olovligen, trots att han fortfarande är en utmärkt låtskrivare – även om nivån ibland har svajat under åren. Två år gamla ”Working man’s café” är rent av en sentida toppnotering, vars låtar mycket väl platsar en kväll som denna. Fast allra bäst är Ray Davies faktiskt i konsertens början, innan bandet gör honom sällskap. När han bara har sin gitarrist som uppbackning, två män med akustiska gitarrer som drar gamla Kinks-låtar så att man verkligen hör hur mycket music hall det bor i dem. Rockmusik känns det knappt alls som, däremot som ett mycket engelskt gemyt. Även om jag misstänker att inte heller de versionerna skulle tåla en lyssning vid hemmastereon.
Läs mer: Radiosymfonikerna på Berwaldhallen
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
