London.
Svensk teknologi har avslöjat ett 5 500 år gammalt mord i Egypten.
– Det är kittlande med mordet. Men den nya teknologin innebär också helt nya vetenskapliga möjligheter, säger Daniel Antoine, forskare vid British Museum i London.
– Där ser du hålet i huden, säger Daniel Antoine och pekar tio centimeter nedanför vänstra skuldran på kroppen på den stora skärmen framför oss.
Med några enkla pekrörelser på skärmen snurrar Daniel Antoine på kroppen och får fram en genomskärningsbild.
– Titta på revbenen hur de splittrats av kniven. Det var ett kraftigt knivhugg som måste ha lett till dödliga skador på lungan.
Kroppen har inga andra skråmor som skulle tyda på en strid, så av allt att döma blev mannen mördad.
Det är något av en sensation som Daniel Antoine visar här på British Museum i London.
I en monter två meter från visualiseringsskärmen finns den mumifierade kroppen av en egyptisk man från 3 500-talet före Kristus. Han grävdes fram i Gebelein i övre Egypten 1896. Sedan år 1900 finns mumien på British Museum.
Det är mannen i montern som Daniel Antoine visar på den 120x80 centimeter stora skärmen. Gebeleinmannen begravdes i en ytlig grav, omgiven av torr och varm sand. Därför konserverades han så väl.
I september i år 3D-scannades mumiens kropp. Det är bilderna från den scanningen som det nu går att vrida på ungefär hur som helst på skärmen, och som möjliggjort en virtuell obduktion.
– Vi har lärt oss mer om Gebeleinmannen sedan september än under alla år han har funnits här tidigare, konstaterar Daniel Antoine.
Tekniken är framtagen av Interactive Institute och Visualiseringscenter C i Norrköping, från början för att användas i sjukvården.
– Samarbetet med British Museum är ett av de första exemplen på hur den här teknologin kan användas inom vetenskapen, säger Thomas Rydell, chef för Interactive Institute i Norrköping.
Teknologin ger också museer nya möjligheter att berätta. I ett första skede kommer den stora skärmen att finnas kvar en månad på British museum så att besökare själva kan se hur forskarna arbetat.
Att Gebeleinmannen blev mördad är förstås spektakulärt. Men forskarna har lärt sig mer. Man vet nu att mannen var 18–21 år, att han var stark och hade bra tänder.
Snart hoppas man kunna ta reda på om han hade några sjukdomar och kanske till och med vad han åt. Det är kunskap som också berättar något om tiden när Gebeleinmannen levde. Men vem mördaren var förblir en gåta.
– Det här kommer att förbli ett olöst fall, säger Daniel Antoine.