Anna Odell fick veta att åtal väckts genom medierna, ”precis som med allting annat i det här”.
Under arbetet med sitt examensarbete, och som en del av det, frågade Anna Odell flera personer, bland dem ett par jurister, om hur de ser på den spelade psykos hon då planerade. Hon fick svaret att inget i det hon avsåg att göra borde kunna bedömas som olagligt.
– Men jag har ju efteråt förstått att det skulle bli annorlunda, säger hon till DN.
Journalister har ringt oavbrutet och hon har när DN når henne på eftermiddagen inte ens hunnit äta frukost. Hon har inte talat med sin advokat Claes Borgström och vill ännu inte kommentera åtalet eller hur hon känner inför det.
– Det är väldigt komplicerat och för att ge bra svar måste jag gå djupt in i det. Det vill jag inte än.
Brotten hon åtalas för kan vid fällande dom ge böter eller upp till två års fängelse.
Kammaråklagare Stefan Lind vill inte spekulera i påföljdsfrågan, men tvekade inte att väcka åtal. Brottet falskt larm gör hon sig skyldig till genom sitt agerande, menar åklagaren, trots att hon faktiskt inte larmat själv:
– Hon har agerat som en gärningsman. Det ingick i planen att polisen skulle komma och hämta henne. Hon förmådde allmänheten att kalla på polis.
Våldsamt motstånd gör hon mot polisen när hon hämtas. ”Oredligt förfarande” innebär att ställa till ekonomisk skada för någon utan att själv göra någon vinning. Här har vårdinstitutionen haft kostnader på grund av Odells performance. Skadeståndsanspråken uppgår till 12.350 kronor.
Målsägande är Norra Stockholms psykiatri och sju anställda på S:t Görans sjukhus. Bevisningen utgörs av vittnesförhör, journalblad och Odells projektbeskrivning.
Det framgår av förhörsberättelserna i förundersökningen att uppemot åtta personer funnits med i det behandlingsrum där Anna Odell övermannas och spänns fast. Hon beskrivs som mycket aggressiv, rabiat och svårmanövrerad. Någon kallar henne sjövild. En polis skriver i en promemoria att hon inte varit obemärkt av incidenten: ”när man måste hålla i någon och släpa in denne och spänna fast med remmar och på det sättet fullständigt begränsa dennes rörelsefrihet så känns det ganska jobbigt.”
Såväl poliser som vårdpersonal har känt sig illa till mods när de förstått att allt har varit en bluff: för att de tvingats tillgripa våld i onödan, och för att deras energi behövts till verkligt sjuka. Flera säger att de blivit förbannade.
Anna Odell som har arbetat i princip dygnet runt på sistone och knappt sovit alls, är lite matt.
– Det finns två delar till som hör till mitt projekt, men som jag efter samtal med flera konstnärer beslöt mig för att inte ta med. De skulle dra fokus på min person, och inte på det jag vill diskutera, nämligen psykvården.
Troligen kommer de två filmerna att visas när verket ställs ut i Kalmar i sommar.
När jag frågar om också förundersökningen kommer att ingå i projektet reagerar Anna Odell mot hur medierna beskriver vad som blir till konst:
– Det är som om det ligger ett hot i det. Det är så ni själva jobbar: om jag inte särskilt säger att jag inte vill intervjuas, så kan allt jag säger bli en intervju.
– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig medieuppmärksamheten, den kom som en total överraskning.
Hon hade velat följa upp sin bluff och träffa berörd vårdpersonal och polis efter sin performance, men stoppades av den pågående polisutredningen.
– Jag tycker att det som har utspelat sig i medierna säger mycket om samhället, och om reaktionerna på en ung kvinna som lurar en maktfullkomlig vårdapparat. Det är intressant. Mitt projekt som är som ett träd. Det här är bara en gren, och hur det blir sedan beror det på hur det växer.
Advokat Claes Borgström ska nu gå igenom ärendet på nytt tillsammans med sin klient:
- Hon bestrider ansvar och har inte haft uppsåt och därmed inte begått något brott. Vi måste se om vi ska åberopa någon bevisning.
Enligt Konstfacks prefekt Olof Glemme har skolan inte tagit ställning till vem som ska betala eventuella dagsböter eller skadestånd.
En av Anna Odells två handledare, Thomas Elovsson, säger att de uppmanat henne att försäkra sig om att hon hade ”torrt på fötterna” i juridisk mening, men att de i övrigt inte explicit diskuterat eventuella konsekvenser. Exakt hur diskussionerna gick vill han inte gå in på.
– Det är samtal som förs i förtroende. Generellt kan jag säga att jag som handledare diskuterar ett konstverk in i minsta detalj, så långt det någonsin går. Jag vill förstå vad studenten vill göra.
En handledarsituation på Konstfack innebär enligt Elovsson att man träffar sina studenter någon gång i månaden, men att det givetvis kan se väldigt olika ut beroende på teknik och student.
– Det är absolut inte så att vi delar ut uppgifter till studenterna. Lika lite bedriver vi något slags tankesmedja där det gäller att tänka ut hur man bäst ska provocera, säger Thomas Elovsson.
Den förre chefen för psykakuten David Eberhard besökte Konstfack under tisdagens vernissage, men huruvida vårdpersonal eller poliser var där vet Anna Odell inte.
Kammaråklagare Stefan Lind, som säger att han är konstintresserad, har ännu inte sett Odells verk.
– Jag ska åka dit, men jag slipper ju ta ställning till om det är konst eller inte.
Tycker du att det kan vara försvarbart för konstnärer att bryta mot lagen?
– Absolut inte. Då ställer man sig utanför demokratin.
Från Konstfacks sida föranleder åtalet för närvarande inga åtgärder från Konstfacks sida, och hennes verk, ”Okänd kvinna: 2009-349701” kommer att visas perioden ut. Vem som kommer att stå för ett eventuellt skadestånd – Odell själv eller Konstfack – är fortfarande oklart. Rättegång är planerad till den 24 augusti.
Examensutställningen på Konstfack pågår till den 24 maj.