Stockholm är sämst i Sverige och Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur. Det tycker svenska arkitekter i en ny undersökning. Byggbranschen anses vara en bromskloss för ett gynnsammare klimat.
I morgon delas årets Kasper Salin-pris ut av Sveriges Arkitekter. Inga av årets nomineringar till årets finaste arkitekturpris går till Stockholm. Senast var det 2006 då Bonniers konsthall nominerades. Däremot går två av de tre nomineringarna till Skåne, precis som i fjol.
Samtidigt visar en färsk undersökning att huvudstaden har det sämsta innovativa klimatet, slagen av både Göteborg och Malmö. Undersökningen är gjord av PFM Research på uppdrag av byggmaterialföretaget Cembrit. Ett hundra arkitekter har deltagit i enkäten.
Ett bra innovationsklimat hänger ihop med pengar.
– Malmö är den stad där det har byggts mest intressanta byggnader under de senaste femton åren. Det började med Bo 01-mässan 2001 och man satsade mycket medvetet på att förvandla Malmö efter att Kockums lades ner till en kunskapsstad. Bron, högskolan, bo-mässan. Miljarder kronor skyfflades in, säger Olof Hultin, chefredaktör och ansvarig utgivare för Arkitektur, Nordens största tidskrift på området.
Även om sex av tio arkitekter tycker att Stockholm är fegast, påminner Olof Hultin om att även Stockholm kan. Hammarby sjöstad är ett berömt exempel utomlands . Fortfarande köar studiedelegationer dit.
De tillfrågade arkitekterna tycker att Sverige är sämst i Norden på innovationer.
– Arkitektur har aldrig stått högt på den svenska pr-agendan, till skillnad från både Danmark och Finland där det här området såväl som design under hela efterkrigsperioden varit en del av den nationella självmedvetenheten. Norge, som tidigare var i strykklass, har tack vare sina oljemiljarder haft den snabbaste utvecklingen på i den här sektorn. Nu har arkitektur blivit något många diskuterar även i Sverige, och det har blivit viktigt för kommuner att marknadsföra sig med arenor och andra byggnader, men Stockholm ligger efter.
Framför allt tre orsaker anges i undersökningen till bristen på innovation i Sverige. Mer än fem av tio tycker att byggbudgetarna är för snäva, byggbranschen konservativ och att visioner saknas hos byggherrarna.
– I Sverige bygger man billigt i ordets sämsta bemärkelse. Priser prutas av projektledare, snygga och dyra material byts till billigare. Använder man marmor i trappan behöver den inte repareras på 70 år. Svenska byggherrar är mer kända för vilja ha billiga byggnader än långlivade, säger Olof Hultin.
Den låga svenska självkänslan motsägs på en punkt. Sverige leder det ekologiska byggandet, menar 27 procent av arkitekterna.
– Det svaret blottlägger en sanning som kan vara dold i snacket om de häftigaste byggnaderna. Sedan 1930-talet har det sociala engagemanget kännetecknat svensk arkitektur. En svensk arkitekt anser sig utsänd av tredje man, medan en fransk ser sig som konstnär som ska slå världen med häpnad. Där kommer det ekologiska tänkandet in, säger Olof Hultin.