Helsingfors. Finlands unga designexport nummer ett lägger inte mycket energi på att leva upp till sin stjärnstatus. Visst har 39-årige Harri Koskinen redan ritat allt från möbler och mattor till klockor, förpackningar och unika glaspjäser. Visst har han jobbat med kvalitetsproducenter både hemma och utomlands. Och visst kan han nu lägga ytterligare ett prestigefullt pris till den bunt han redan har fått. Men stjärna, nej.
– Jag ser mig mer som en arbetare som hjälper industrin, säger Harri Koskinen hemma i studion i Helsingfors, där förberedelserna pågår inför Röhsskas utställning med ett brett urval av hans prisbelönta formgivning.
Harri Koskinen är de små gesternas designer. Hans funktionella och till synes enkla produkter är tydligt präglade både av den finska designtraditionen och av hans egen uppväxt i den lilla byn Karstula, långt ifrån världsmetropoler och extravaganser. Pappa var bonde och mamma sjuksköterska. Och hade det inte varit för den där läraren som såg att Harri borde ägna sig åt något konstnärligt, hade han förmodligen befunnit sig någon helt annanstans än i den här ljusa hörnlokalen i Helsingfors tidigare arbetarkvarter Hakkaniemi.
– När jag gick på Konstindustriella högskolan var jag blyg, dålig på engelska och aningen trångsynt. Industridesign kändes som en lagom blandning av teknik och kreation. Men det kom Iittala och ändrade på sedan. Det var de som uppmuntrade mig att göra unikt glas och gjorde mig till “Harri Koskinen, stjärnan”, säger han och markerar citationstecken med fingrarna.
Fast faktum är att Harri formgav en designklassiker redan på skolan. Hans Block lamp, som liknar en glödlampa som frusit fast i ett isblock, har överösts med designpriser. I själva verket är lampan en slags trompe l’œil-konstruktion; ”glödlampan” är en glödlampsformad hålighet i vilken man kan använda vilken sorts ljuskälla som helst.
Sedan 2000 ingår lampan i MoMA:s permanenta kollektion. Och intresset från museerna lär knappast minska nu när glödlamporna försvinner och Block lamp blir en ikon från en svunnen tid.
Hur tänkte han?
– Ärligt talat var det en enkel process. Vi hade fått i uppgift av Iittala att göra en bröllopspresent. Jag hade en form som jag ville gjuta glas i och fick idén att ”slå in” något slags föremål i glashöljet. Jag provade först med två snapsglas men sedan blev det som det alltid blir när jag ska designa: på en undermedveten nivå började jag reducera.
Blocklampan blev startskottet för Harris företag Friends of Industry. I dag har han två japaner, en tysk och en finländare anställda. Han pratar engelska hela dagarna. Och framför allt de japanska uppdragsgivarna hopar sig. Förmodligen för att de känner igen sig i det rena, enkla skandinaviska formspråket.
Just hemkommen från en fjällstuga i finska Lappland, där han umgåtts med sin farbrors gamla skogsarbetarkompisar, sitter han nu i prydlig skjorta och slipover i en av de många möbelprototyperna i studion. Sitt korrekta yttre till trots så har han ett litet plastdragspel på studions toalett, som han påstår är till för journalister på besök.
Harri Koskinen fick nyligen ett fint uppdrag från den statligt ägda Stiftelsen för finska innovationer, som hjälper finska uppfinnare att finansiera och kommersialisera sina uppfinningar. Tillsammans med uppfinnarna bestämmer han om deras idéer ska utvecklas, och i så fall är det Harri som produktutvecklar och designar.
– Jag blev både glad och lättad när jag insåg att jag faktiskt hade viktiga saker att tillföra, säger han blygsamt.
Men frågan är om inte forskarna behöver Harri mer än Harri behöver forskarna. En designer med bredare kompetens får man leta efter.
På arbetsbordet ligger även ritningar till två hus. Det är första gången han agerar arkitekt, men det verkar inte bekymra honom. Dels handlar det om ett stort, exklusivt sommarhus till en Helsingforsbo. Dels om ett litet, ekologiskt kataloghus för den japanska marknaden. Det är precis påbörjat, men Harri vet var projektet ska landa:
– Det blir en bra fungerande maskin att bo i, säger han med adress till funktionalismens stora arkitektnamn Le Courbusier.
Apropå ekologi kan Harri numera titulera sig möbeltillverkare. Under namnet Harri Koskinen Works producerar han bland annat en hylla, som är en Koskinen i koncentrat. Den har hyllplan i ek och elegant rundade gavlar i klart acrylglas, så att det ser ut som om hyllplanen svävar. I kollektionen ingår också en bäddsoffa, ett bord och en lampa. Allt tillverkas av finska material i en fabrik endast 40 kilometer från Helsingfors.
– Hittills har jag lyckats hålla emot när min ekonomikille ringer och säger: ”Men om vi köper trä från Estland så blir det billigare…” Fast det är klart att det är relativt enkelt för mig att driva ett etiskt korrekt företag, eftersom jag har inkomster från flera håll och dessutom snart kan investera mina prispengar i verksamheten.