Formgivaren Anna Kraitz gör saker. Det är vad hon kallar dem, och är väl egentligen det enda ordet som täcker in alla olika objekt hon har ritat: Bord, stolar, tekoppar, solglasögon, ljusstakar, lampor, pallar, vinställ, soffor, kakfat, klockor.

Vill man vara kritisk kan man säga att hon är ofokuserad, den generösa tolkningen är att hon har bredd.

Men där håller hon inte med.

- Näe, det tycker jag inte. Om jag höll på med film, kläder och musik samtidigt kunde jag kanske tycka att jag var bred. Eller om jag gjorde en bok om formgivning, eller en dans om en lampa. Jag tycker nog att jag arbetar inom ett ganska snävt område, allt är ju saker.

Och nu kommer en ny sak av Anna Kraitz. Under Möbelmässan i Älvsjö, som är öppen för allmänheten på söndag, presenterar hon sin nya fåtölj, som döpts efter dottern Beatrix.

Hur skulle du beskriva den?
- Den ser ut som en fåtölj, med rygg, sits och armstöd. Jag jobbar gärna med tecknen för en möbel, en lampa ska se ut som en lampa. Men jag leker lite med traditionen, så knapparna sitter utspridda på nya platser, och ibland klumpar de ihop sig.

Vill man hitta en linje i Anna Kraitz produktion är det just de små förskjutningarna, diskreta attacker på vaneseendet.

- Jag vill väcka ögat med små förändringar. Mina objekt ska ta plats, men inte skrika. Jag har varit nojig för att jag har gett ett splittrat intryck, men när jag samlade ihop alla mina saker till en bok såg jag en tydlig linje: Det handlar om att skapa en förvrängd vardag och förmedla en känsla av poesi.

En annan gemensam faktor är att Anna Kraitz saker ofta har runda former och ger ett mjukt, vänligt intryck.

- Ja, det är lite new age över det där, det verkar som att det finns cirkelmänniskor och triangelmänniskor. Jag tycker verkligen inte om trianglar, men jag har svårt att förklara varför. Runda former är mer människolika, de är taktila, som om de hade hud.

Den nya fåtöljen, liksom ett par tidigare möbler, tillverkas av Källemo. Men det mesta producerar Anna Kraitz på egen hand. Hon är den typiska småföretagaren, som både ritar, säljer och packar sina produkter själv.

- Det har blivit min väg. Det ger frihet, även om det kan vara svårt att få ihop ekonomiskt. Jag gör ofta stora, tunga grejer som jag släpar omkring på. Det vore skönt att få lite lugn och ro och bara kunna göra sakerna i fred.

Storsäljaren i sortimentet är en färgglad, lätt konstruktivistisk kopp som hängt med i flera år nu. För Anna Kraitz börjar det bli lite tjatigt att tillverka den.

Otålig?
- Jo, jag är ju en person, inte ett företag. Det skulle kännas konstigt om jag bara tillverkade en sak resten av livet. Jag vill vidare. Ofta är man ju mest upphetsad över det man gjort senast - även om jag blir mer och mer stolt över mina gamla saker. Den enda anledningen till att jag inte gör fler saker är att det är så attans dyrt.

Av det följer att Anna Kraitz produkter är relativt kostsamma - åtminstone om man jämför med lågprisvaruhusen.

- Jag föredrar att jobba i begränsade serier. Jag kan inte konkurrera med Ikea, det är omöjligt, så jag väljer motsatsen: Exklusivitet och små serier, utan att det ska vara snobbigt.

- Det handlar om vad man prioriterar, folk köper ju dyra bilar och stereoanläggningar - då är det inte så dyrt med 8.000 för en lampa.

Som formgivare har Anna Kraitz hamnat mitt emellan två läger - dels de minimalister som kom fram i 90-talets början, dels de formgivare som började arbeta konceptuellt i årtiondets slut.

- Jag tyckte mycket om Nationalmuseums utställning med konceptdesign, fast jag själv inte var med. Jag ser det som en styrka att ha en egen rörelse.

När man pressar Anna Kraitz på förebilder har hon följaktligen svårt att nämna något enskilt namn.

- Jag svarar som kungen - det är många, och ingen alls. Jag kan bli inspirerad av teveprogram, som dokumentären om fotografen Sally Mann härom veckan. Inte för att jag tycker så mycket om hennes bilder, utan för att det är så oerhört inspirerande att höra folk tala om sitt konstnärskap.

Vad blir ditt nästa projekt?

- Jag har pratat om det länge, men jag vill verkligen rita mönster och en dekor för porslin. Och så vill jag göra möbler med detaljer av gjutjärn, men jag måste klura på ett bra sätt att få ihop det. Det måste bli helgjutet.