Hade Richard Prince kunnat göra sina legendariska 80-talsverk med Marlboromannen och andra reklambilder i dag? Förmodligen inte. Copyrightdebatt skulle ha stoppat både honom och flera andra i utställningen ”The Pictures Generation 1974–1984” på Metropolitan museums fotoavdelning.

Dessa konstnärer ägnade sig nämligen till stor del åt att approp­riera andras bilder. Uppvuxna på tv och konceptkonst ville de både bejaka det förföriska i masskulturens bilder och ifrågasatta dem. Ofta med hjälp av fotografi och video men även objekt och måleri.

Utställningen har lånat sitt namn från ”Pictures”, den banbrytande utställningen på Artists Space i New York 1977. På Metropolitan är det en generös men till omfånget liten presentation där doldisarna Nancy Dwyer och Paul McMahon får lika mycket utrymme som kändisarna Cindy Sherman och Barbara Kruger. Här ges en utmärkt inblick i en av efterkrigstidens mest inflytelserika men outforskade amerikanska konströrelser, där den matnyttiga katalogen är ett måste.

En återkomst av ett annat slag visas på The Whitney Museum of American Art. Sadie Bennings nya video ”Play pause” är en stort projicerad videoanimation baserad på gouacheteckningar som följer händelser i en storstad under ett dygn. Ljudspåret är suggestivt med alldagliga hörselintryck som förhöjs och får samma tyngd som ögats vandring i bilden. När Benning i början av 90-talet debuterade purung var det med en serie intensiva och oemotståndliga videor i hemvideo­teknik, självbiografiska berättelser om kärlek mellan unga kvinnor. Den nya videon är snarare en medelålders, smått melankolisk men medryckande betraktelse över individens möten med samhället.

Att teckningen som medium fått ett uppsving har märkts sedan mitten av 90-talet. Museum of Modern Art har nyligen fått en donation med 2 500 teckningar från Judith Rothschilds stiftelse, med verk av konstnärer som Lee Bontecou, Lawrence Weiner och Frances Stark. Urvalet är filtrerat genom samlingen men dynamiskt och skojigt presenterat: teckning kan också vara utförd på en vägg, digital eller ett pappersobjekt.