Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst & Form

HD: Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet

Tvisten gäller sajten Offentligkonst.se där Wikimedia samlar bilder på offentliga konstverk runt om i Sverige.
Tvisten gäller sajten Offentligkonst.se där Wikimedia samlar bilder på offentliga konstverk runt om i Sverige. Foto: Skärmdump Offentligkonst.se

Att publicera bilder på offentlig konst på nätet utan att be upphovsmannen om tillåtelse är ett upphovsrättsbrott. Det slog Högsta domstolen fast under måndagen.

Beslutet gäller en rättslig fråga som har uppkommit i samband med en långdragen tvist mellan Wikimedia Sverige och Bildupphovsrätt i Sverige (BUS), som företräder skulptörer och andra upphovsmän till konstverk.

Föremålet för tvisten har gällt databasen och webbplatsen Offentligkonst.se där Wikimedia har samlat bilder på offentliga konstverk runt om i Sverige, och som har stöd från den statliga myndigheten Vinnova.

Databasen har försetts med foton, uppladdade från allmänheten, och som även haft fri tillgång till databasen. Flera svenska kommuner är med i samarbetet och syftet med databasen är enligt Wikimedia att den ska kunna användas av olika aktörer, som till exempel allmänheten och turistnäringen.

Frågan har därmed gällt huruvida att termen "avbilda" kan jämställas med att fotografera och ladda upp på nätet.

Då det i upphovsrättslagen står att “konstverk får avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus” har Wikimedia ansett sig ha rätt att publicera bilder på konstverken.

BUS menar att detta är intrång i upphovsmännens ensamrätt enligt upphovsrättslagen att överföra bilder av konstverken till allmänheten och har därmed stämt Wikimedia vid Stockholms tingsrätt.

Tingsrätten har i sin tur ställt frågan till Högsta domstolen som under måndagen fastslog att Wikimedia inte "på det sätt som gäller vid fotografering" har rätt att via internet överföra bilder av konstverk på allmän plats utan tillstånd från upphovsmännen.

I sitt svar förklarar HD att det visserligen är tillåtet att fota offentlig konst och sprida icke-digitala bilder i begränsad omfattning, men att det är annorlunda när det gäller en databas med konstverk som görs tillgängliga för allmänheten i obegränsad omfattning, utan att upphovsmännen får ersättning.

En sådan databas kan enligt HD ses ha ett kommersiellt värde som inte är obetydligt, och domstolen fastslår därför att det är upphovsmännen som har rätt att tillgodogöra sig detta värde. I sammanhanget har det därmed ingen betydelse om Wikimedia har ett kommersiellt syfte eller inte.

Bildupphovsrätts ordförande Åsa Berndtsson anser att HD:s beslut är mycket viktigt för Sveriges bildkonstnärer som hon menar behöver ersättning för sitt arbete.

– För konstnärerna är varje utbetalning från Bildupphovsrätt ett reellt ekonomiskt tillskott. Det handlar om vem som bestämmer över konstnärernas verk; konstnärerna själva eller de stora aktörerna på internet, skriver hon i ett pressmeddelande.

I ett pressmeddelande säger Anna Troberg, verksamhetschef för Wikimedia Sverige, att det är tråkigt att HD valde att gå på BUS linje.

– Själva poängen med offentlig konst är att den ska vara just offentlig och lättillgänglig. Wikimedia Sverige har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden. Det är mycket tråkigt att Högsta domstolen väljer att gå på BUS linje och krymper det offentliga rummet, säger verksamhetschefen Anna Troberg i ett pressmeddelande.