Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Konst & Form

Helena Blomqvist: ”The elephant girl”

Helena Blomqvists ”Among swans”. Bilden är beskuren.
Helena Blomqvists ”Among swans”. Bilden är beskuren.
Fotohistorisk fantasi. Det spökar i Helena Blomqvists sagovärld.
Konstrecension

Konstnär: Helena Blomqvist

Verk: ”The elephant girl”

Plats: Angelika Knäpper gallery, Stockholm. Visas t om 12/6.

Än en gång har Helena Blomqvist skapat en alldeles egen sagovärld. Människor och djur befolkar hennes påhittade landskap och platser, på samma gång romantiska och dystopiska. Det mest märkvärdiga med Blomqvists fantasier är att de är avbildade med kameran: drömmar kan ju inte fotograferas. Men med hjälp av omsorgsfulla scenografiska byggen, dubbelexponeringar och Photoshop låter hon oss träda in i ett annat universum.

De verk som nu hänger på Ange­lika Knäpper gallery visar vikto­rianskt vitklädda barn och vilda djur – kanske spöken – som dansar och leker kring ett övergivet hus bland murgröna och äppelblom. Det hela för tankarna till förra sekelskiftet då förhoppningen om att kunna fotografera de dödas andar florerade. Samtidigt refererar Blomqvist till 1800-talsfotografen Julia Margaret Cameron och hennes vän Lewis Carroll, han som skrev ”Alice i Underlandet”. Såväl Camerons flickor som Carrolls kanin agerar i dessa fantasilandskap.

Helena Blomqvist, jämte namn som Johan Willner Aida Chehreh­gosha (nu på Centrum för fotografi), tillhör en generation fotokonstnärer födda på 1970-talet, som i dag sätter en speciell prägel på fotoscenen. De vänder den traditionella dokumentärfotografien ryggen för att i stället skildra fantasier eller tillstånd som handlar om vuxenblivande. De använder iscensättningar och datorer för att skildra surrealistiska och våldsamma stämningar i uppdiktade historier eller minnen.

Jag uppskattar mycket inom denna genre, i synnerhet Helena Blomqvists arbeten. Ändå kan jag i ”The elephant girl” sakna den subtila humor som fanns i tidigare arbeten, exempelvis i serien ”First women on the moon” med remakes på kända historiska bilder, fast med kvinnor i stället för män i huvudrollerna. Här har hon utvecklat andra kvaliteter så som de fotohistoriska referenserna, men jag ser ändå fram emot nästa utställning.