De handlar samtliga om ljuddesign i offentliga miljöer, inom- såväl som utomhus. Utmärkande för projekten är att se ljud som en kvalitet och att med kreativa lösningar förbättra det urbana ljudlandskapet. Man vill också utmana den visuella dominansen inom urban planering, eftersom ljudmiljön är en viktig del ­­i hur vi kommunicerar och interagerar ­i det urbana rummet.

Kontorslandskap är en stor akustisk utmaning. Problemet är att den generella ljudnivån ska sänkas samtidigt som ljud ska maskeras i tillräcklig grad. I samma sekund som man sänker ljudnivån förkortar man nämligen också efterklangstiden. Och ju kortare efterklangstid, desto tydligare hörs även svaga ljud – som ljudet från datorns tangentbord.

I USA och Kanada är det vanligt med kontorslandskap. Där har man löst bullerproblematiken genom att tillföra konstgjorda ljud som fungerar som motljud till bullret. Man använder elektroakustiska system som träffar de ljud som skickas ut. På detta sätt slukas en del av de ingående ljudvågorna.

Flera biltillverkare har blivit så skickliga på att ljuddämpa kupéerna att bilarna blivit trafikfarliga. Nu forskar man på Chalmers kring olika typer av ljudsensorer som ska hjälpa bilförare att registrera trafikfaror utifrån.

Ljuddesign används ofta för att påminna om svunna, analoga tider. Kameran säger klick fastän den är elektronisk och blinkern i bilen låter också som på den tiden den var mekanisk.

I dator- och telecombranscherna är ljud ett designelement som är viktigt för interaktionen med användarna. Ljud med kommunikativa kvaliteter tas fram av lag med ljuddesigner, ljudtekniker och musiker, som Brian Eno för Microsoft eller Jim Reekes för Apple. Igenkänningsgraden i ett sådant ljud är så stor att de flesta bara behöver höra produkten för att förstå vad det är.