Konstprogrammet under klimatmötet i Köpenhamn är digert. Alla danska institutioner med självaktning låter klimatet vara höstens utställningstema. Konsten har alltid haft en nära relation med naturen. I modern tid är förstås klimatfrågan central för den politiskt intresserade samtidskonsten. Men hur gestaltar man de stora idéerna konstnärligt? Det räcker knappast att måla på ekologisk duk för att skaka om betraktarens invanda föreställningar om klimathotet.
Danska konstnärsgruppen Superflex valde att inte bry sig om gestaltning alls när de blev tillfrågade att göra ett verk inom ramen för COP15.
- Jag tror inte på att konst kan rädda världen, eller rädda något över huvud taget, säger Superflex-medlemmen Rasmus Nielsen till DN.se.
- Det som lockade oss att vara med var att vi hittade en praktisk lösning på ett reellt problem.
En människas död, menar Rasmus Nielsen, ger potentiellt mellan 50 och 100 kg giftigt avfall. De traditionella begravningsmetoderna är inte miljövänliga. Kistbegravningar är mycket energikrävande, och kremering bidrar till blyförgiftning av atmosfären.
- Att våra kvarlevor är miljöfarliga är en provocerande tanke som väcker en massa existentiella frågor. Man säger ju: ”Av jord är du kommen. Jord skall du åter bli”, men faktum är att vi genom våra begravningsmetoder är giftiga för jorden.
Flera har skrivit under kontraktet, han har inte räknat hur många, men helt säkert är att han själv var den förste. Den ekologiska begravningsmetoden har utarbetats av en svensk biolog, Susanne Wiigh-Mäsak, och beräknas vara i bruk nästa år.
- Så om jag dör nu får jag vänta i frysen några månader, säger Rasmus Nielsen.
Liksom Superflex har svenska Lovisa Ohlsson hittat en konkret lösning på en liten aspekt av klimatproblematiken. Hennes projekt ”Urban Kitchen” tar vara på en stor del av vårt vardagliga sopberg – maten. Under fem timmar har personalen i en livsmedelsbutik i Köpenhamn samlat varor med kort utgångsdatum och gett till ”Urban Kitchen” som tillagar maten och bjuder besökarna i Øksnehallen där klimatkonstutställningen ”Right Now” pågår.
- ”Urban Kitchen” är ett förslag på hur man kan ta hand om mat ändamålsenligt. Genom att göra denna lilla aktion hoppas jag kunna belysa hela systemet av överflödet av mat i våra butiker. Livsmedel slängs flera dagar före sitt bäst före-datum, trots att de i högsta grad är ätbara. Det är knappast ekologiskt hållbart.
Lovisa Ohlsson tror att konsten är en bra arena för den som vill nå ut med ett budskap eller skapa opinion. Konsten, menar hon, kan vara ett viktigt och slagfärdigt komplement till vetenskapen.
- Till skillnad från en forskare kan man som konstnär snabbt konkretisera och genomföra sin idé.
Rasmus Nielsen betonar att konsten är befriad från gränser och regler som styr vetenskapen, politiken eller teknologin och är mer öppen för alternativa perspektiv på klimatfrågan.
- Med tanke på hur miserabelt politiken uppför sig när det gäller klimatet finns det ett behov av någon som visar på annorlunda sätt att närma sig verkligheten.
Men han är skeptisk till att sortera projekt som begravningskontraktet under etiketten ”klimatkonst”. De senaste dagarna har han gått omkring och smakat på ordet.
- Det är ett nytt begrepp som myntats på samma sätt som man genom historien har sorterat in verk under till exempel feministisk konst. Det blir väldigt förenklat och ganska skrattretande.
Men kanske har han bara blivit mätt på allt med prefixet ”klimat”
- Här hemma i Köpenhamn känns klimatfebern rätt överväldigande. Man kan till och med beställa ”klimatpizza” på restaurangerna.