Den som vill kan frossa; vänner av vävning, knyppling, skinnarbeten, broderi, träarbeten, trasmattor och alla andra slags handgjorda och vävda konstverk har ett synnerligen innehållsrikt hemslöjdsår framför sig.

I varje svensk landsända bjussar medlemmar i Svenska hemlöjdsföreningarnas riksförbund på egna specialiteter.

– Vi ska vara mer samtida och synliga och blicka framåt, sammanfattar Hemslöjdens generalsekreterare Kerstin Andersson Åhlin ambitionen för året. Hon vill göra den framtida hemslöjden både gränsöverskridande och hållbar – det som görs för hand och med omsorg får i regel ett långt, miljövänligt, liv.

I huvudstaden märks 100-årsjubileet framför allt på Djurgården. Liljevalchs utställning som öppnas den 6 juni rymmer bland annat ”Ser du löven för alla träd”-projektet där landets alla kreativa krafter inbjudits att skapa egensinnigt dekorerade trälöv. Dessa två tusen stycken ska utauktioneras för att samla pengar till just Vi-skogsplanteringar i Östafrika. På Liljevalchs skapas också en verkstad för olika former av hemslöjd.

I grannhuset Nordiska museet står med start den 9 maj vävkonsten i centrum. Ur samlingarna visas antika mästarprov jämte nyskapade vävalster från elever på Konstfack, Sätergläntan och HV skola. Museet bygger också verkstad med tio vävstolar för proffs och nybörjare.

Längre ut på Djurgården, på Prins Eugens Waldemarsudde, öppnar den 6 juni ”Lilli och prinsen – en vandring i Lilli Zickermans fotspår”. Denna ”hemslöjdens portalfigur” är utgångspunkten för en presentation av en rad framstående textilkonstnärer. Från Märtha Måås-Fjätterströms berömda mattor och verk av andra föregångare som Barbro Nilsson och Marianne Richter till nutida konstnärer som Annika Ekdahl och Pasi Välimaa. Waldermarsudde ska också visa mycket ungt broderi på trädgårdstema.

Den som väljer att resa ut i Hemslöjds-Sverige kan till exempel fara till Vadstena. Den svenska knypplingens hemort. Guldspetsar visas på Vadstena spetsmuseum och den 29 juni firas Stora knyppeldagen när hela Storgatan fylls av knypplande talang. På ortens slott öppnar med start den 9 juni vidare utställningen ”Spetskonst”. Två hela salar vigs då åt traktens femhundraåriga knypplingstraditioner med knypplade metallsmycken signerade guldsmedsmästaren Marita Carlborg Olsson, formgivaren Barbro Grytnäs knypplingsprydda bårtäcke och Beckmaneleven Elin Ivres textila verk.

– På 1800-talet knypplade runt 800 aktiva personer i Vadstena, både barn, kvinnor och män deltog i arbetet, säger Kerstin Engman, ordförande i riksföreningen Svenska Spetsar, som fyller 50 år i år.

Ambitionen med Hemslöjdens 100-årsjubileum är att blicka framåt och främja nyskapande, genrebrytande och hållbara former av hemslöjd.

Hur märks det inom det nutida knypplandet?

– Hållbarheten har vi bevisligen redan, i lilla Vadstena har det ju knypplats i fem hundra år. Det har alltid varit en salukonst och så är det fortfarande, det finns ett stort intresse för att köpa spetsar. Det nyskapande syns i dag i de starka färger som kommit fram. Förr knypplades det alltid med vit tråd, på slottet kommer vi bland annat att visa Ingrid Eggiman Jonssons mycket färgstarka fåglar i knypplingsteknik och knyppling i guld- och silvertråd. Jag tror att vi kommer att locka många nya utövare till vårt hantverk i sommar, säger Engman.