Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst & Form

Kvinnan tema i omstridd skulpturpark

Skulpturparken på Ekebergåsen lanseras som Oslos nya konstattraktion i världsklass. Men kritikerna hävdar att den hotar naturen, väcker krigstrauman och dessutom är pinsamt sexistisk.

– En hyllning till kvinnan!

Så presenterade miljardären Christian Ringnes ursprungligen sin idé om en skulpturpark på Ekebergåsen i sydöstra Oslo. I detta centrumnära grönområde vimlar det av vilda djur, urgamla träd och fornminnen. Här utkämpades ett slag med svenskarna 1567, här anlades en folkpark vid förra sekelskiftet och här byggde nazisterna en kyrkogård till sina stupade soldaters ära.

På denna minerade mark köpte fastighetsmagnaten Ringnes 2003 den fallfärdiga Ekebergrestaurangen, då ett tillhåll för prostitution och droghandel. Planen var att renovera folkparkens gamla lokaliteter i det kommunalägda friluftsområdet. Ringnes tyckte det var en fräsch idé att uppgradera parken med sin påkostade skulptursamling, företrädesvis "klassiska" avbildningar av nakna kvinnor.

Det blev ett ramaskri. I klass med Edvard Munchs berömda "Skriet", som inspirerades av just vyn från Ekeberg. Feminister dömde ut Ringnes "skulpturharem" som reaktionärt, rent av sexistiskt. Väns­terröster har anklagat kommunen för att i nyliberal anda kohandla med kapitalister. Naturvänner har oroat sig för det unika ekosystemet. Och 22 professorer har undertecknat en appell mot en restaurering av nazianläggningen, eftersom det kan väcka såriga krigsminnen och locka nynazister.

Men efter tio års förhandlingar – med utdragen ärendeberedning och överklaganden, med polisanmälda trädfällningar, ilskna debatter och demonstrationer – är nu Ekebergparken officiellt invigd.

– Det är jag som har tagit initiativet, pratat med alla som velat lyssna och även med dem som inte velat lyssna, skämtade Christian Ringnes muntert på presskonferensen i Ekebergrestaurangens flotta funkismiljö.

Den kortväxte, silvergrå affärsmannen i rosa skjorta och blå scarf uppträdde som en segerherre, trots att aktivister mött upp med protestskrivelser, träd fått skydd av färgstarka gerillastickningar och en saneringsfirma ryckt ut för att tvätta bort taggar som klottrats på skulpturer och lyktstolpar.

Ekebergparken finansieras helt av Ringnes kulturstiftelse, som förbundit sig att sköta driften i minst 50 år, med en budget på 350 miljoner norska kronor. Med denna feta plånbok har man kunnat betala för platsspecifika verk av amerikanska konststjärnor som James Turrell och Tony Oursler. 30 skulpturer har hittills placerats ut, av några välmeriterade norska och en rad internationellt etablerade namn som Dan Graham, Jenny Holzer, Louise Bourgeois och svenska Ann-Sofi Sidén.

– Fast även om det är jag som betalar allt är det Oslo kommun och en konstkommitté som tagit alla beslut, påpekar Christan Ringnes och hänvisar till "50 sidor med kravspecifikationer".

Han hävdar att det är stadsantikvarien som velat ha en historisk rekonstruktion av kvarvarande spår efter nazisternas kyrkogård, en monumental trappa och ceremoniplats med vidsträckt utsikt. Där­emot är det Ringnes eget påfund att döpa om den belastade anläggningen till Spanska trappan ...

Det övergripande kvinnotemat har pragmatiskt vidgats till en "feminin" grundtanke. Nu kallar Ringnes Ekebergparken för ett svar på den kända Vigelandparken i västra Oslo, som är "maskulin, brutalistisk och axial". Här ska det i stället handla om "feminina" skulpturer i mjuka, organiska former placerade ute i naturen.

– Varför är detta tema inte löjligt? Jo, för att kvinnor står för fred och män startar krig, och för att kvinnan har en mer framskjuten ställning i Norge.

Ringnes utläggning förstummar det europeiska pressuppbådet, som fått förtur på frågestunden. Då hinner Marianne Sunde, ledare för Folkaktionen för ett bevarande av Ekebergskogen, ifrågasätta varför kommunen tillåter privata intressen att hota skogens ekologi och frid, precis som på "Himmlers och quislingarnas tid".

– Kritiken har gjort projektet bättre, nu får ni själva bedöma resultatet, replikerar vice borgmästare Hallstein Bjercke.

Christian Ringnes tar själv täten på rundvandringen, med megafon i handen. Han poserar stolt intill avklädda kvinnokroppar av idel manliga mästare som Pierre-Auguste Renoir, Auguste Rodin och Aristide Maillot – alla placerade i närheten av restaurangen och två nyrenoverade schweizervillor, där det finns ett besökscentrum med Ekebergs 10 000-åriga historia.

Efter denna venusparad är det svårare att följa en "feminin" tematik, bortsett från en Marilynfigur utan huvud och en vulvalik konstruktion. Faktum är att bara en tredjedel av Ringnes påtänkta skulpturer har godkänts av expertkommittén, som hyfsat köns­balansen något med inköp från åtta kvinnliga konstnärer.

All samtidskonst är placerad ute i strövområdet, bland mäktiga lövträd och tallar, på bergknallar, slänter och i gläntor. Här får den "vanliga" konstpubliken trängas med en strid ström av joggare, cyklister, dagisgrupper och hundägare.

Verken med störst potential att förföra den största publiken är de som har svagast koppling till temat. Särskilt James Turrells två underjordiskt sammanlänkade ljusinstallationer, varav en så kallad skyspace, med en krateraktig öppning mot himlen. Publiken leds in i det som en gång var färskvattenstankar under en återskapad damm, och bjuds på förunderliga ljusspel i skymning och gryning.

I buskagen intill hukar Ann-Sofi Sidéns "Fideicommissum" – en bronsavgjutning av konstnärens egen kropp, som avslappnat lättar på trycket. Denna inverterade fontän skapades för att placeras vid slottsdammen i skånska Wanås – vars skulpturpark är en inspirationskälla för Ekeberg.

– Det handlar om att pissa in ett territorium, säger Ann-Sofi Sidén, och förklarar att titeln är en markering mot en anakronistisk tradition där äldste sonen ärver allt och döttrar inget.

Som svensk kan man tycka att kritiken mot Ekebergparken gick över styr när detta tydligt feministiska verk fick porrstämpel i norska Dagbladet, där en manlig krönikör poserade med huvudet under Sidéns skulptur för en "golden shower".

Annars är flera av de skarpaste norska kritikerna överens om att Ekebergparken blev bättre än befarat. Och den allmänna opinionen har delvis vänt, eftersom kommunen länge slarvat med parkunderhållet och stiftelsens exploatering av miljön hittills begränsats.

Många Oslobor är också engagerade i Marina Abramovics performance­verk "The scream", en hyllning till Edvard Munch. 270 personer har hittills fått skrika ut sin sorg, skräck och ångest genom en tom ram, som permanent ska placeras på konstnärens förmodade utsiktspunkt.

Till Christian Ringnes försvar ska sägas att han inte försökt tysta kritiken, enligt maximen all reklam är god reklam. Frågan är bara hur man ska tolka hans senaste tilltag: han har tapetserat två toaletter med alla debattartiklar om Ekebergparken och över den maskulina respektive feminina wc-symbolen placerat kvinnonamnen Lotte och Marianne. Händelsevis projektets hårdaste motståndare.

Vi lär få höra fler frustrerade skrin från Ekebergåsen.

Ekebergparken.

Ekebergparken är en nyöppnad skulpturpark i Oslo. Parken är öppen dygnet runt och har gratis inträde, men till James Turrells skyspace krävs en tidsbokning. Se www.ekebergparken.com

 

Christian Ringnes (född 1954) är en norsk miljardär från en bryggeri­familj. Han är huvud­ägare och vd i fastighetsföretagen Eiendomsspar och Victoria Eiendom, med intressen även i Sverige.

 

2003 öppnade Ringnes världens enda miniflaskmuseum, i centrala Oslo. Han köpte också en förfallen restaurang på Ekeberg­åsen, nyöppnad 2005. I samma veva startade han en stiftelse som äger skulpturerna i Ekebergparken, och som hittills har köpt 32 stycken. Budgeten på 350 miljoner norska kronor ska täcka driften av parken i minst 50 år och inköp av fler skulpturer, sammanlagt 80 stycken.

 

Efter succén med den nya operabyggnaden i Oslo satsar staden och staten stort på kultur. I somras klubbades bygget av ett nytt Munchmuseum och ett nytt, gigantiskt nationalmuseum, efter åratal av diskussioner. Planen är ett pärlband av kulturinstitutioner längs Oslos nya waterfront.

 

Folkeaksjonen för ett ­bevarande av Ekebergskogen är med på Facebook och har en hemsida, där det finns länkar till rader av debattartiklar: www.folke­aksjonen.wordpress.com