Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Konst & Form

Makode Linde: ”Jag har censurerat mig själv och kompromissat jättemycket”

Makode Linde riktar hård kritik mot personalen på Kulturhuset Stadsteatern där hans utställning just nu visas.
Makode Linde riktar hård kritik mot personalen på Kulturhuset Stadsteatern där hans utställning just nu visas. Foto: Jonas Eriksson

När Makode Lindes omtalade utställning på Kulturhuset öppnade i lördags syntes konstnären inte till. Han hade gått hem, till följd av en konflikt med personalen. 

Konstnären Makode Linde har tidigare kritiserat ledningen på Kulturhuset Stadsteatern där hans utställning ”Negerkungens återkomst” visas. Efter en tids kontroverser öppnade utställningen i lördags, men konstnären själv syntes inte till. Nu riktar han hård kritik mot hur personalen skötte de överenskommelser som de gjort med Linde, bland annat om att få publiken att sätta på sig masker.

– Vi hade gått igenom att det inte handlar om att tvinga folk att sätta på sig en mask, säger Makode Linde. Det handlar om att vagga in folk i känslan av att "här bär vi mask".

Att publiken skulle använda masker var enligt Linde för att utställningen var tänkt att upplevas ensam, men eftersom det inte var möjligt så blev maskerna ett sätt att uppnå samma effekt. Makode Linde menar att han hela tiden blivit motarbetad i sina försök att få publiken att använda mask men utan att det blivit någon riktig diskussion.

– Uppifrån var det hela tiden olika anledningar till att vi inte kunde ha masker, säger Makode Linde. Jag hade föreslagit säkert femton olika designförslag för maskerna, men det var alltid någonting som kom i vägen. Till slut kom jag med förslaget med bruna papperspåsar. Jag har censurerat mig själv och kompromissat jättemycket för att kunna genomföra den här utställningen, säger Makode Linde.

Vad hände i lördags?

– Eftersom personalen inte gjorde det vi kommit överens om så gick jag hem. Jag kan inte stå i entrén till min utställning inför 1800 personer och ha en öppen konlikt med mina kollegor, det är inte det första intrycket jag vill ge besökarna. Så jag gick hem och tog ett bad, sen bjöd jag mina assistenter på lunch och tackade dem för deras hårda arbete.

Maskeringen av besökarna var bara en i raden av saker som Makode Linde menar inte blev enligt hans intentioner. En annan kontrovers har handlat om en text om hudfärg i utställningskatalogen, skriven av Jessica Kempe, som mot Lindes vilja skulle strykas.

– Att ta bort ett långt avsnitt om hudfärg ur min katalog, med motiveringen att det var ”lite för filosofiskt”, det gör mig tokig, säger Makode Linde.

Han hotade då att inte ha någon katalog alls, vilket gjorde att katalogen, som nu innehåller det avsnitt som skulle ha strukits, är kraftigt försenad. Enligt Linde hade han inte kontroll över besluten kring sin egen utställning.

– För mig stod det klart att det förts ett annat samtal än det som jag haft med personalen, säger Makode Linde. Det har varit så genomgående under hela arbetet med Kulturhuset, jag satt och hade möten och ombads förklara, men sen förstod jag att de hade haft ett annat möte och bestämt andra saker utan att låta mig veta det. Det gjorde mig ganska arg, säger han.

Du skulle också ha genomfört en performance under vernissagen, varför blev det inte så?

– Jag hade blivit lovad en polisuniform och fem velociraptor-masker till min performance, men eftersom det inte fanns så kände inte jag för att glida runt som mig själv, vara frustrerad över småsaker och bli en del av installationen på det sättet.

Trots de många kontroverserna kring utställningen är Makode Linde i dag nöjd med sitt arbete.

– Jag har uppnått 99,98 procent av de saker som jag ville med den här utställningen. Jag känner att jag har kommunicerat mina estetiska idéer, nu är det upp till Kulturhuset att förvalta den utställningen som jag har levererat till dem. Den här utställningen består hundratals verk, den står inte och faller med om jag får eller inte får visa ett av verken.