Underbara män vid vatten. Men tarzanbyxan förblir en gåta.
Mannen är på modet igen, i tv-serier, debatter och just nu i två utställningar på Nordiska museet: den ena om dandyn, den andra om badbyxor. I en viss mening är maktens och offentlighetens självutnämnde härskare förstås alltid på modet, men då och då blir han synlig inte bara som neutral norm utan även som kropp, kön och särart.
Oftast när något i vaneseendet rubbas och då nyss omärkliga självklarheter i könens relationer plötsligt förändras. Männen drar ut i krig – eller kommer hem. Kvinnorna drar ut på arbetsmarknaden – eller skickas hem.
Då, ett kort ögonblick, kan man få syn på honom. Som nu, när gamla maktrelationer i familjer och yrkesliv förhandlas om på bred front.
Det är en briljant idé av Nordiska museet att göra en utställning om mäns badkläder – ett stycke förbisedd modehistoria som minst halva mänskligheten har ett rent fysiskt förhållande till. Själv är jag gammal nog att minnas både 50-talets motbjudande, kallvåta yllebadbyxor som hängde i grenen och 70-talets närmast obscent trånga extraskinn i elastisk lycra.
De finns förstås på utställningen, som är en liten men glad kavalkad över badplagg från 1800-talets randiga, heltäckande till 2000-talets halvlånga surfbyxor. Och full av igenkännanden: gamla annonser, käcka friluftsbilder, underbara män vid vatten.
Ändå fattas något, på sätt och vis det viktigaste: utställningen lyckas inte – som den om dandyn vägg i vägg – fästa blicken på det sociala spel som mode egentligen uttrycker. Vill man förstå något om baddräkten som markör för olika tiders syn och förväntan på mannen måste man gå till överkursen, den utmärkta lilla boken ”Män i baddräkt” av Marianne Larsson, som säljs i shoppen.
Där förstår man äntligen sådant som varför 20-talets fredliga efterkrigsunisex med män och kvinnor som tvillingar på badstranden kom att avlösas av en närmast primitivistisk könsdyrkan med muskulösa herrar och kurviga damer.
Simkungen Johnny Weissmüllers 30-tal, som också födde det mest besynnerliga och berömda av alla manliga badplagg: tarzanbyxan.