- Min ros till arkitekten, vi är så glada över detta geniala bad där det alltid är vindstilla. På sommaren är här svart av unga människor och på vinterhalvåret tar vi äldre över, för att bada, fika och snakke sammen.
Bibliotekarien Liselotte Larsen är en av många vinterbadare i Tårnby kommun som tagit Kastrups havsbad till sitt hjärta och lobbat för att det skall hållas öppet året runt. Inte ens en råkall vinterdag med duggregn och isande vindar avskräcker henne från att glida ner i Öresunds mörkgrå vatten.
Badanläggningens stigande spiralform har ramper, trappor och hoppmöjligheter på olika nivåer, där alltid någon del bjuder lä och sol. Hela det skulpturala badet är byggt i azobéträ, hårt och härdigt mot saltvatten men varmt och lent mot bara fötter och naken hud.
- Valet av material var en svår avvägning, berättar Fredrik Pettersson, när vi träffas på hans arbetsplats i Köpenhamn, där han jobbar sedan 2002.
Han övervägde att användatryckimpregnerat trä, men så kallad marinimpregnering har så starkt koncentration att den inte är tillåten att äta på och gifter kan läcka ut i miljön. Å andra sidan hotas regnskogen av rovdrift på exotiska träslag som azobé.
- Men detta kommer från en statligt godkänd huggning. Azobé är oöverträffat i saltvatten och angrips inte av skeppsmask. Det står längre än stål, sägs det, och har alltid används till kajkanter.
Fredrik Pettersson pekar ut genom fönstret som väter mot Nyhavn, där den svenska arkitektfirman White har sin danska filial i ett gammalt packhus. White har en ny miljöpolicy och strategi med kvalitets- och miljöcertifierade processer, som många i byggbranschen i dag. För Fredrik Pettersson är det självklart att arkitekter i tiden måste tänka på hållbarhet och miljövänlighet:
- Det efterfrågas mer och mer, och att handskas med miljöproblem är helt klart en förutsättning för framtiden. Det är viktigt också för ens eget samvete, att kunna vara stolt över det man gjort.
Fredrik Pettersson har många anledningar att vara stolt över sitt havsband. "Vidunderligt", skrev tidningen Politikens arkitekturkritiker vid invigningen för 1,5 år sedan och gav högsta betyg åt "ett litet arkitektoniskt mästerverk som reser sig ur havet likt ett gigantiskt skaldjur".
Sedan dess har Pettersson fått allt från tidskriften Arkitekturs debutpris till diplom för huvudstadens förskönande och nu senast hedersomnämndande i International Architectural Review. Badet har också nominerats till det internationella Mies van der Rohepriset som delas ut i vår.
Kastrups havsbad, inte långt från Öresundsbrons fäste och storflygplatsen, ligger i yttre änden av Köpenhamns nya riviera. Ton av sand har fraktats dit och en lagun konstruerats. Köpenhamns kommun har rivit ett åldrigt kallbadhus i strandens andra ände men ett nybygge på samma plats har hittills skjutits i sank av en kritisk vinterbadarförening.
- Kastrups havsbad är till skillnad från kallbadhuset inte privat och slutet. Det är ett komplement till stranden, handikappanpassat, lättåtkomligt och öppet för alla. Det är inkluderande, betonar Fredrik Pettersson.
Själv har han med sin danska fru och två små söner flyttat till en liten villa på gångavstånd från havsbadet, som lokalbefolkningen gett smeknamn som "Hawaiibron" och "kanelsnäckan med ljus i", med syftning på den nattliga belysningen. Fredrik Pettersson skrattar lite åt det faktum att han ännu inte vågat hoppa från den högsta avsatsen.
- Jag älskar havet och att bada men det är lite komiskt om man ser arkitektur som självterapi. Den arkitektoniska idén är spiralrörelsen som börjar under vattnet och hela grejen bygger på att det leder upp till ett hopp på femmetersnivå!
Fredrik Pettersson är lite besviken över att miljöföroreningar i jorden gjort det omöjligt att fullfölja hela den ursprungliga planen, där badanläggningens hundra meter långa träbrygga var tänkt att mynna i en amfiteater på land. Men det positiva mediebruset kring havsbadet har ändå lett till att Whites lilla kontor på allvar fått in en fot i det danska arkitektlivet, som skiljer sig en del från det svenska.
- Traditionellt har arkitekten ett större helhetsansvar i Danmark än i Sverige. Här är man byggherrens förlängda arm, med projektering, upphandling och styrning av entreprenörer. Att arkitekterna har mer inflytande gör att arkitekturen blir djärvare i Danmark, anser Fredrik Pettersson och tillägger att hans närvaro på alla byggmöten är starkt bidragande till att havsbadet ser ut som det gör i dag.
Framgången med detta har också gjort att White i Danmark tävlat om och engagerats i flera bad, bryggor och sjönära anläggningar, däribland ett bad i Aalborgs hamn med tre bassäger.
Fredrik Pettersson har även ritat ett förslag till en anläggning för kajakpolo och bad i Gentofte kommun, mellan Köpenhamn och Helsingör, som är tänkt att "häktas" på strandlinjen med solfjädersformade vindskydd.
- Jag intresserar mig för det offentliga rummet, därför att det är där människor kan mötas och allt hända, säger han eftertänksamt, när vintermörkret faller på det helgtomma kontoret.
Innan vi skils åt berättar Fredrik Pettersson att han för tillfället ritar på ett naturrum i ett våtmarksområde vid Helge å utanför Kristianstad, vilket innebär att han måste lösa hur man bygger ute i ett kärr med 20 meter gyttja...
På frågan om vad han har för formspråk ber Fredrik Pettersson om betänketid.
Han svarar senare på mejl: "För mig är det inte viktigt att skapa tidstypisk arkitektur. Tidlös är en etikett som jag sätter mer värde på. Därutöver strävar jag efter att skapa det unika. Som byggstenar använder jag den specifika platsen, programmet, byggherren och säkert också samtiden speglad genom mina egna och andras ställningstaganden."