De brukar ligga i det övre, högra hörnet av min datorskärm. Ibland glömmer jag texter som ska skrivas och mejl som ska besvaras bara för att titta på dem.
De sover ofta. Vissa drömmer att de är ute och springer. Ibland, bakom högar av webbläsarfönster, hör man ett gnyende, tassar mot ett golv eller ett litet skall. Det är en stor händelse. Då släpper jag, och några miljoner andra människor, allt och tittar igen. Det kanske är någon som har vaknat. Har man tur så börjar de leka.
Från den 8 oktober i år har en webbkamera sänt direkt från en korg till brädden fylld av hundvalpar av den japanska rasen shiba inu. Korgen står någonstans i San Francisco. Vissa analytiker har sett videostreamen som en av de mest populära någonsin. Sändningen har pågått dygnet runt, med avbrott när hundarna varit hos veterinären.
Länken till detta "Big brother" för valpar har kommit mot en från alla håll, dagligen. Jag har skickat den vidare, ofta för att få höra att mottagaren redan haft hundvalpsfönstret uppe i veckor och, liksom jag, håller på att döööö.
Kamerans ägare har velat vara anonyma. De satte upp den för att kunna titta till sina valpar medan de var på jobbet.
Krigsveteranen John Ham, som driver sidan där hundvalpsvideon finns, Ustream.tv, startade tjänsten för att amerikanska soldater stationerade utomlands skulle kunna prata med sina familjer. I en intervju med magasinet People berättar Ham att hundvalparna har gått dygnet runt på en storbildsteve på företagets kontor. Han berättar också om ett sjukhus i Texas som börjat visa den för att få sina patienter att må bättre. Hams teori om framgången är ganska rak. "Det vi har kommit fram till internt är att de är söta", säger han till People.
Andra teorier har blommat under hösten. Skvallersajten Gawker föreslog att populariteten hade att göra med den kraschade ekonomin. Valparnas tillvaro som en drömvärld, utan oro över pengar, terrorister, börsras eller jobb som försvinner över en natt. Man drog också några skämt om Barack Obama och hans löfte till sina döttrar på valnatten att de skulle få en hundvalp när de flyttade till Vita huset, ett faktum som blivit omdiskuterat i den relativa nyhetstorkan efter det amerikans-ka valet.
"Den nya hundvalps-känsla som drog över landet handlade inte om kärlek till hundar: vi vill vara Obamas nya hundvalp", skrev Gawker. "Vi vill att han ska vara en fadersfigur som sveper in och tar hand om oss. Vi vill att han ska försörja oss och mata oss och göra vårt liv säkrare."
Många tolkningar av hundvalpshysterin följer samma linje: vi vill spegla oss i våra mest basala behov och gärna se hur någon annan sköter om dem. Som när shiba inu-valparnas ägares fötter kliver in i bilden och en hand ställer ned en matskål mitt i korgen.
Kärleken till hundvalpskameran är ingen isolerad företeelse i dagens internetkultur, snarare toppen av ett isberg. Många av de senaste årens mest framgångsrika bloggar och sajter har riktat in sig på ren gullighet.
Bland bloggar som Cuteoverload, Panda Fix och Cats in Sinks, är I Can Has Cheezburger, som bygger på bilder av gulliga katter med bildtexter bifogade av läsarna, en av de populäraste.
Företaget Pet Holdings Inc. sålde i slutet av 2007 Icanhascheezburger.com för motsvarande 16 miljoner svenska kronor. Det driver även ett tiotal andra sajter med liknande teman, som tillsammans har över sex miljoner unika besökare i månaden. Grundaren Ben Huh har beskrivit företagets mål som "att göra alla våra besökare glada fem minuter per dag". Han tycker sajterna fångar "något nästan primalt".
Att konsumera bilder av gulliga hundvalpar och katter som gör bort sig har blivit en något mer socialt accepterad version av porrsurfande.
Den amerikanska vetenskapsjournalisten Natalie Angier skrev 2006, i en uppmärksammad New York Times-artikel, om hur människor är programmerade att se allt som på något sätt liknar en mänsklig bebis, eller en del av en bebis, som gulligt. På grund av våra instinkter att vårda och skydda går vi i gång på nästan varje ung livsform, men också på det mesta med rätt form. Det kan handla om en ballong, en sten eller parenteser skrivna i rad. ()()()()()()()().
"Skönhet är ovanlig och brutal, förstörd av en enda finne, medan gullighet är vanlig och generös", skrev Angier. Hon citerade forskare som kommit fram till att gulliga bilder påverkar samma ställen i hjärnan som stimuleras av "sex, god mat eller droger som kokain".
Vi är många som är relativt till freds med att slösa bort arbetstid genom att stirra på en hundvalp som vänder sig i sömnen. Samma sak med det faktum att vi väljer att spendera våra lediga timmar med att gå igenom bildarkiv fulla av katter (gulligt) som pratar som dyslektiska människor skriver (dubbelgulligt), i stället för att läsa den där romanen.
Många beskriver ändå sitt nyfun-
na beroende av gullighet, som förmodligen accelererats av att det hela blivit en inkomstbringande internetindustri, i nästan skamsna ordalag. Där finns en stimulans som inte känns helt rumsren.
Meg Frost, som driver Cuteoverload.com, har berättat för veckotidningen Observer om hur hon får mejl från 45-åriga män som skriver "jag borde inte göra det här, men jag läser din sajt".
Om man, som många fortfarande roar sig med, skulle upprätta en skala över hög- och lågkultur, för att sedan försöka placera in cutesurfandet där, hamnade man nog någonstans nedanför, utanför papperet. Driften framstår som för simpel att kategorisera. Det är en direkt, koncentrerad njutning, och därför perfekt att bygga affärsmodeller kring (se även: sex, knark). Vår hjärna söker efter något mer, kontext eller kultur, något annat än våra drifter, men hittar det sällan. Vi känner oss nästan lurade, av en hamster som äter popcorn på ett piano eller en kattunge med lapp för ögat.
De nu världsberömda shiba inu-valparna fyllde sex veckor i slutet av november. Då offentliggjorde ägarna att hundarna var på väg att flytta till nya hem, bort från kameran.
En våg av desperat uppmärksamhet svepte över amerikanska medier. Journalister vittnade om abstinens. Bloggare började länka till andra kameror på alla möjliga djur. Man letade inte efter sätt att lägga av, utan sätt att fortsätta. Själv har jag börjat följa några havsuttrar på ett akvarium i Monterey.