För tre år sedan blev målningen ”Diana med följe” en sensation när den såldes av Uppsala auktionskammare. Den lilla tavlan var värderad till 15 000 kronor men blev den dyraste utländska målning som någonsin sålts i Sverige, 16,6 miljoner kronor. Auktionskammaren hade bedömt tavlan som målad i stilen av den flamländske barockmästaren Rubens. Men när budgivningen var i gång tycktes det stå klart att utropspriset var en fatal missbedömning.
– Det är en av mina värsta ögonblick i auktionshistorien, säger Knut Knutsson, känd från SVT:s ”Antikrundan” som var utropare den gången.
– Det var både oväntat och kul när vi kom upp till 1 miljon. Jag började må dåligt när vi var uppe i 5 miljoner. Först då hämtades målningen in i salen.
Ett tv-team från SVT var på auktionskammaren för något helt annat. De störtade in till auktionen. När tavlan sedan gick för 16,6 miljoner kronor kablades reportaget ut över världen, om den okända Rubenstavlan som hade hängt hemma hos en svensk familj på västkusten.
– Just då var det oerhört pinsamt för auktionskammaren att vi tagit så fel.
Det slutade med att man varken tog någon köp- och säljprovision.
Under åren har Knut Knutsson sedan passat på att fråga runt om i Europa om det verkligen var en äkta Rubens den gången. Riktigt entydiga svar fick han aldrig. Och så i veckan kom det en europeisk konsthandlare till en visning i Uppsala.
– Han räckte fram några fotostatkopior ur en ny tysk bok och sa: ”Det här är kanske intressant för dig att se.”
Där gick att läsa att Städelmuseet i tyska Frankfurt gjort en treårig grundlig vetenskaplig genomlysning av sina flamländska samlingar. Där hänger en jättetavla som har samma motiv som den som gick på Uppsala auktionskammare (här kallad ”Dido och Aeneas”). Städelmuseets målning hade till dess ansetts vara av Rubens eller åtminstone direkt från hans verkstad. Men författarinnan till boken Agnes Tieze, i dag direktör för Philipps konst- och kulturmuseum i Marburg, kom fram till att den snarare är av den obetydligare Jan van den Hoecke, som har sålts för så lite som 25 000 kronor.
Som bevisföring använder hon bland annat den lilla Uppsalamålningen som hon anser är en förstudie till slutmålningen.
– Om den stora målningen ännu påminner om Rubens, gäller det inte förstudien som är gjord av en enda konstnär och det är troligtvis Hoecke. Det anser också andra forskare, säger Agnes Tieze.
Hon sticker dock inte under stol med att det kan se annorlunda ut allteftersom forskningen framskrider.
– Är det så att vår tavla i Uppsala inte var en äkta Rubens, så finns det i alla fall en vinnare, säljaren som fick 19 miljoner inklusive provisionerna, säger Knut Knutsson.
För Uppsala auktionskammare skulle de nya uppgifterna också vara en form av upprättelse, eftersom många då undrade hur man kunnat göra en sådan felbedömning i katalogen.
– Någon av de internationella storhandlarna sa till mig en gång, att köpa äldre måleri är som att köpa en lottsedel. Här förändras bedömningen av målningar med jämna mellanrum, när metoder för teknisk undersökning blir alltmer sofistikerade.
Den utländske köparen av tavlan den gången i Uppsala tycks alltså ha handlat en nitlott.