Konstfacks tilltag att använda jurister för att bedöma lagligheten i elevernas alster förekommer praktiskt taget inte på andra konstskolor.
Konstfack i Stockholm har anlitat juridisk exprtis för att bedöma lagligheten och det etiskt riktiga i elevernas konst.
– Konstfack har hamnat i en unik situation. Jag har pratat med kollegor runt om i världen. De har aldrig varit med om en liknande situation. Det som har hänt är en skandal. Landstingspolitiker går ut i media och hotar dra in skolans bidrag. Sådant får mig att undra om jag ska byta jobb, säger Måns Wrange.
Konstfacks sätt att använda jurister betraktar Konsthögskolans rektor Måns Wrange som mycket ovanligt.
– Satt i sin kontext kan jag förstå skolans handlanade. Men det är ytterst sällsynt att något sådant sker hos oss, säger Måns Wrange.
Konsthögskolan har som alla svenska högskolor jurister som de kan konsultera.
– Men aldrig skulle de sitta och kontrollera vartenda verk som går ut från eleverna, säger Wrange.
Självklart är att en högskola inte ska medverka till brott. Ska eleverna kontrolleras minutiöst kan det bli ”hur tokigt som helst”, menar Konstfackeleven Anna Odell, som spelade sinnesjuk.
– Jag kopplade för säkerhets skull in en jurist för att kolla om det jag skulle göra var olagligt. I efterhand kan jag konstatera att juristen inte var någon garanti. Snarare tror jag att om man måste fråga kan det vara farligt för konstens frihet, säger Anna Odell.
Men att juristkonsultationen ska jämställas med censur vill inte rektor Leila Johnson på Valands Konsthögskola i Göteborg hålla med om. Hon menar att en skola måste låta konsteleverna testa gränser men också ta ansvar för sina elever om de går för långt.
– Det är inte censur. Alla, även konstnärer, måste ta etiska hänsyn. Sådant som är oetiskt måste behandlas av skolans lärare och ledning, säger Leila Johnson.