PARIS. Utställningen ”Madeleine Vionnet, puriste de la mode” på Musée de la mode är den första större retrospektiven som tillägnats Madeleine Vionnet, en av tidernas mest inflytelserika modeskapare. Utställningen i Paris har på kort tid lockat närmare 140 000 besökare och flera av dagens toppdesigner har enligt museets chefscurator Pamela Golbin skymtats bland montrarna både två och tre gånger.
– Vionnet är känd som designernas designer och en av 1900-talsmodets främsta förnyare. Hennes arv syns överallt, hos alla från vännen Cristobal Balenciaga till dagens Yohji Yamamoto, Azzedine Alaïa, John Galliano och Martin Margiela, säger hon.
Vionnet verkade under den omvälvande period när modet tog språnget från 1800-talets korsettsnörda och turnyruppuffade look till 1900-talets enklare och mer rörelsefrämjande garderob. Medan huvudkonkurrenterna Paul Poiret och Coco Chanel tog den teatrala orientalismen respektive den funktionella herrgarderoben som förebild för ett nytt, korsettbefriat mode valde Madeleine Vionnet en helt annan väg, den diskreta lyxens. Hon var inte intresserad av snabba trendväxlingar utan hade som ambition att ställa sig utanför modet och utveckla moderna, tidlösa plagg för den nya tidens kvinna.
Och frågan är om hon inte lyckades. De långa, slanka klänningarna på utställningen känns märkligt moderna, för att vara mellan 70 och närmare 100 år gamla.
Vionnets främsta bidrag till det moderna modet var tekniken att skära till plagget på tygets diagonal. En metod som gav en elasticitet som fick plagget att falla mjukt runt kroppen och framhäva de kvinnliga formerna. Antikens draperingar och Isadora Duncans korsettlösa barfotadans stod för inspirationen till de ofodrade, fjäderlätta klänningarna.
Enligt chefscuratorn Pamela Golbin är det den lilla ledade trädockan som välkomnar besökarna till utställningen som är nyckeln till Vionnets framgångsrika innovationer:
– Hon konstruerade alltid plaggen på den 80 centimeter höga dockan. Det lilla formatet gav hennes större frihet att experimentera med de geometriska former som utgjorde grunden till den avancerade designen än om hon hade arbetat i full skalan.
Inte en enda av de 140 klänningarna på utställningen har foder, knappar, hyskor eller hakar.
– Vionnet utvecklade prototypen för det moderna plagget – en ofodrad klänning som går att dra över huvudet. En revolutionerande idé i en tid när kvi nnorna behövde hjälp att klä sig i tunga, välsnörda plagg, berättar Pamela Golbin.
Utställningen följer Vionnets karriär genom en samling eleganta haute couture-klänningar, baserade på geometriska snitt och konstfulla draperingar, som måste ha framstått som provocerande enkla. Detta från de första kreationerna 1912, när hennes look fortfarande har en känsla av sekelskifte, över 1920-talets raka, knäkorta klänningar, till 1930-talets kurvigare, hellånga fodral i tunna, nästan transparenta crêpetyger. Färgskalan rör sig från svart och vitt till ljusa hudtoner och ett och annat inslag av distinkt blått, grönt och rött – som enligt Vionnet själv återspeglar ögonens och läpparnas färger.
– Det är en look som är raka motsatsen till flörtig. Kunderna var förutom exceptionellt välbärgade också tvungna att vara mycket självsäkra, säger Pamela Golbin.
Markisinnan Luisa Casati, Katharine Hepburn och Marlene Dietrich lär ha tillhört klientelet. Men Vionnet var extremt diskret och lämnade aldrig ut några namn. Hon hade till skillnad från Coco Chanel och Paul Poiret inga sociala ambitioner. Hon skydde rampljuset och gav sällan intervjuer – hon föredrog att låta kläderna tala.
Madeleine Vionnet hade som mest 1 200 anställda i sitt exklusiva, art déco-inredda modepalats på 50 avenue Montaigne, som var det dyraste i Paris. När kriget bröt ut 1939 valde hon att stänga huset för gott och dra sig tillbaka.
Utställningen på Musée de la mode består unikt nog av Madeleine Vionnets eget urval av plagg.
– Hon var lika visionär när det gällde arkivering som hon var teknisk och estetisk. Hon sparade kontinuerligt de viktigaste plaggen genom hela karriären för att kunna ge framtida generationer en inblick i hur hon arbetade, berättar Pamela Golbin.
Genom en omfattande donation 1952 av klänningar, mönsterdelar och foton till det som i dag är Musée de la mode bidrog Vionnet till att lägga grunden till ett av världens främsta modemuseer, där vi nu för första gången kan se donationen i sin helhet. Att döma av det stora intresset för utställningen bland dagens modeskapare finns det uppenbarligen fortfarande mycket inspiration kvar att hämta i hennes sekelgamla innovationer.
Utställningen ”Madeleine Vionnet, puriste de la mode” i Paris pågår till den 31 januari.