Den svenska modestjärnan Sandra Backlund har gjort sig känd för sin experimentella, handstickade design. Nu har hon efter mycket vånda tagit sjumilaklivet över till att också arbeta med maskintillverkning. Då landade hon i nya bryderier om hållbarhet.
– Jag behövde fatta ett beslut: Ville jag arbeta som konstnär eller designer? Efter nio kollektioner kändes det inte lika inspirerande att fantisera fritt och göra allt för hand. Jag behövde nya utmaningar, säger hon.
Det som avgjorde saken var erbjudandet från en välrenommerad stickfabrik i Italien om att översätta formspråket i det handstickade till maskinstickade plagg. Förutom ett nytt sätt att tänka designmässigt har möjligheten att komplettera det handgjorda med maskinstickad serieproduktion också fört med sig andra ställningstaganden.
– Från att ha varit ensam med mina stickor är jag nu plötsligt en del av en gigantisk industri. Jag har blivit tvungen att tänka över vad mitt varumärke egentligen står för, inte minst i förhållande till frågor som rör miljö, etik och hållbarhet, säger Sandra Backlund.
Denna höst är hon dessutom engagerad i utställningen ”Cittadellarte Fashion” i Italien, ett projekt som bygger på konstnärligt skapande och socialt ansvarstagande.
Det är den italienske konstnären Michelangelo Pistoletto, förgrundsgestalt i 60-talets arte povera, som tillsammans med italienska Vogues chefredaktör Franca Sozzani står bakom utställningen. Steg ett i projektet var att elva modeskapare från olika delar av världen bjöds in till Pistolettos konstnärscentrum Cittadellarte i Biella i norra Italien för att ta del av den senaste forskningen om miljö, etik och hållbarhet. Detta för att sedan skapa var sin ekologisk modekreation för utställningen.
– Det var otroligt inspirerande och lärorikt. Det är ett stort ansvar att vara designer i dag och behöva brottas med hållbarhetsfrågor. Jag tycker att det är särskilt svårt, med vetskap om hur överbelamrad jorden redan är, att motivera varför just jag ska få tillverka nya saker, säger Sandra Backlund.
Efter Cittadellarteprojektet har hon fått ett delvis mer avspänt förhållande till hållbarhetsfrågorna.
– Jag har inte längre ständigt dåligt samvete. Det har alltid varit en naturlig del av livet att smycka sig. Vi kan lära oss att konsumera på ett mer hållbart sätt, men vi kan inte bara återbruka. Det måste finnas plats för idéer som färgas av vår tid också.
Sandra Backlund har hittills sålt sina handstickade plagg endast på beställning. De första maskinstickade plaggen som gör de handgjorda sällskap i kollektionen för våren 2010 har omisskännlig Backlundprägel: bubbliga volymer och räta vinklar i kroppsnära snitt. Plaggen kommer att säljas i framstående referensbutiker, som varuhuset Lafayette i Paris.
Men det blir inga stora serier och den avancerade tillverkningen till trots kräver plaggen fortfarande ett visst hantverk i slutfasen.
– Jag arbetar på att eliminera handarbetsmomenten för att få ner kostnaden och kunna öka volymerna. Det är först när man tillverkar större upplagor man verkligen har något att säga till om hos tillverkarna, säger Sandra Backlund.
Hon upplever att det är svårt att som liten, enskild designer arbeta helt ekologiskt i dag, men hoppas att projekt som Cittadellarte Fashion kan bidra till att utbudet av ekologiska material blir mer varierat och tillgängligt. Och att det ekologiska så småningom inte blir ett val utan en naturlig del av hur vi tillverkar kläder.