Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Balenciaga, L’oeuvre au noir på Musée Bourdelle i Paris

Modekonst på skyhög nivå. För 80 år sedan öppnade spanjoren Cristóbal Balenciaga ett exklusivt modehus i Paris. Den effektfulla jubileumsutställningen visar hans elegans och extrema perfektionism.

KONST
”Balenciaga, L’oeuvre au noir”
Musée Bourdelle, Paris. Visas till och med 16/7.

Cristóbal Balenciaga drev ett av Paris mest prestigefyllda modehus under haute couturens gyllene era i mitten av nittonhundratalet. Han har gått till historien som en av de skickligaste modekreatörerna genom tiderna och var redan under sin livstid högst inflytelserik. Känd för sina skulpturala volymer, innovativa tillskärningsmetoder och extrema perfektionism.

Utställningen ”Balenciaga L’oeuvre au noir” i Paris är den första av tre om Balenciaga som öppnar på olika håll i Europa i vår med anledning av att det är hundra år sedan han öppnade sin första butik, och åttio år sedan han etablerade sig i Paris.

Victoria & Albert Museum i London slår upp portarna till en jätteretrospektiv i slutet av maj medan Balenciagamuseet i Spanien fokuserar på en av hans viktigaste kunder, societetskvinnan Bunny Mellon.

I den effektfulla utställningen på Musée Bourdelle i Montparnasses gamla konstnärskvarter är det Balenciagas förkärlek för färgen svart som lyfts fram. Arkitektoniska, svarta modesilhuetter i kontrast till Antoine Bourdelles monumentala skulpturer.

Det är uppenbart att Balenciaga inte hade mycket till övers för det flirtiga och insmickrande. Han föredrog ett elegant och stramt, nästan asketiskt uttryck i sina plagg.

Medan andra modeskapare oftast väljer att skapa sina toiler eller första plaggprover i vitt bomullstyg, valde Balenciaga anmärkningsvärt nog då och då att arbeta med svarta toiler. Eleganta plaggdelar med millimeternoga sömmar och handskrivna noteringar i olika färger som ger exakta anvisningar om plaggets slutliga form. I utställningens första stora sal möts man av ett par av dessa toiler, spektakulärt upphissade högt upp i taket.

Den sceniska utställningen vindlar sig sedan vidare genom Bourdelles rustika sekelskiftesateljé, som är bevarad från tiden, och över till en rymligare nutida tillbyggnad med de eleganta, svarta modesilhuetterna i rå betongmiljö.

Balenciaga tilltalades av det abstrakta och det diskreta i det svarta. Med rötterna i Spanien var han också inspirerad av hemlandets folklore, där svart är en framträdande färg. Likaså av historiska dräkter från 1500- och 1600-talet, då det spanska hovet satte trenden internationellt med lyxfärgen svart, samt av spanska konstnärer som Velázquez och Goya.

Genom att enbart visa plagg i svarta toner sätter utställningen fokus på materialval, precisionen i Balenciagas unika tillskärningsteknik och de innovativa silhuetterna. Gnistrande svarta pärlor och paljetter, spets, transparens och kontrasterande accenter i vitt eller rosa, en annan av Balencigas favoritfärger, är teman som lyfts fram.

Det är uppenbart att Balenciaga inte hade mycket till övers för det flirtiga och insmickrande. Han föredrog ett elegant och stramt, nästan asketiskt uttryck i sina plagg – som han alltid skapade med en viss distans till kroppen. Rejäla volymer, kragar som stod ut från halsen och ärmar (han var besatt av ärmar) som flöt ut i olika former.

När Balenciaga var som mest inflytelserik lanserade han nydanande silhuetter på löpande band som tunikan, säckklänningen och ballongklänningen.

Bland utställningens många förstklassiga objekt är en av de allra mest fascinerande kreationerna en abstrakt, konformad cocktailklänning, som veckar sig geometriskt runt kroppen med ett par strassglittrande axelband som inbyggda smycken. Materialet är gazar, ett lättviktigt, skulpturalt tyg som Balenciaga utvecklade tillsammans med en schweizisk textilleverantör på 50-talet och som blev ett av hans favoritmaterial.

Klänningen, från 1967, är ett av de allra sista plaggen Balenciaga skapade innan han 1968 plötsligt och utan förvarning stängde sitt framgångsrika haute couturehus. Till kundernas och de anställdas stora förtvivlan. Anledningen lär ha varit att ”allas vår mästare”, som Christian Dior kallade den högt skattade men uppgivne perfektionisten, inte längre ville vara med på noterna när tiderna förändrades och det fabrikstillverkade prêt à porter-modet vann terräng.

Det var handgjord lyx och extrem perfektion – eller inget som gällde för Balenciaga. Vilket får mig att tro att han, liksom jag, skulle ha applåderat den här mästerligt utförda utställningen med modekonst på skyhöghög nivå i en perfekt inramning.

En av 1900-talets mest inflytelserika modeskapare

Cristóbal Balenciaga (1895–1972) växte upp i Getaria i norra Spanien, etablerade sig i Paris 1937 och blev en av 1900-talets mest inflytelserika modeskapare, jämte Coco Chanel och Christian Dior. Det är i år 100 år sedan han öppnade sin första butik i Spanien och 80 år sedan han öppnade sitt exklusiva haute couture-hus i Paris.

Balenciagas önskan var att huset skulle stängas och dö med honom, men så blev inte fallet. I dag är varumärket återigen ett av de hetaste i Paris med Vetements trendsättande designer Demna Gvasalia som kreativ chef. Under modeveckan i början av mars återlanserade han nio av Cristóbals haute couture-klänningar, direkt från arkivet.

Cristóbal Balenciaga Museoa öppnade i Getaria 2011. Utställningen ”Collecting elegance, Rachel L. Mellon’s legacy” (27/5–25/1 2018) fokuserar på en av modeskaparens främsta kunder.

Victoria & Albert Museum i London går till och med in under ytan med avslöjande röntgenbilder av Balenciagas inflytelserika mästerverk i jätteretrospektiven ”Balenciaga. Shaping Fashion” (27/5–18/2 2018).