Den internationella, aktivistdrivna hantverksscenen presenteras nu på Jönköpings läns museum i en ambitiös utställning. Här deltar många av de viktigaste craftivisterna, som vill inspirera till eget skapande, sprida politiska budskap och förgylla det offentliga rummet.
”The revolution is being handmade”, står det på knappar som går att köpa på Jönköpings läns museums stora craftivismutställning, ”Craftwerk 2.0”. En simpel slogan kan tyckas, dessutom motsägelsefullt tryckt på massproducerade, standardiserade knappar. Men tanken är spännande. Vad skulle hända om allt fler plötsligt började ”göra själva” från grunden och slutade köpa nytt på nytt? Tillväxtvurmande finansministrar kunde darra för mindre. Eller för att citera den amerikanska stickkonstnären och aktivisten Lisa Anne Auerbach som också hon jobbar med förenklande men slagkraftiga formuleringar: ”Konsumera mindre. Skapa mer. Stickning är politik. Börja omedelbart.”
Ett par bruna, hemstickade yllevantar av just Lisa Anne Auerbach finns bland de främst textila arbeten som visas i Jönköping just nu. Auerbach hör till de mest otvetydiga craftivisterna på plats, hantverksaktivist kunde det heta på svenska. Hennes vantar är klassiska till formen. Men i stället för stjärnor eller ränder, pryds de av siffror som illustrerar antalet dödade amerikaner i Irakkriget. Siffrorna varierar vantarna emellan eftersom de döda blev fler under stickningens gång.
De som mötte Auerbach när hon gjorde dem, när maska lades till maska, drogs kanske in i samtal om kriget; så jobbar hon. Stickning upplevs inte som hotfull, tekniken är portabel om den utförs för hand, man pratar och tänker bra under tiden. Innan Auerbachs vantar, tröjor, kjolar och halsdukar vandrar vidare till utställningar, som här, bär hon de budskapsprydda plaggen. Och i mina ögon är det när de möter andra människor som den verkliga laddningen uppstår. Det blir personligt och politiskt. Men för den som själv vill ha en budskapsmättad Auerbachvante finns också stickbeskrivning att tillgå.
Just viljan att på något sätt påverka, och att göra det med hantverket som medel, förenar utställarna i Jönköping. Men målen skiftar. En förordar görande framför köpande, nästa vill uppmuntra andra att göra glada avtryck i det offentliga rummet, en tredje vill mest testa effekten av kombinationen ny teknik och traditionella uttryck. Den nya generationen hantverksaktivister är inte i första hand mot något, snarare testar de mikroutopier, skriver Otto von Busch i museets ambitiösa årsbok.
Ytterligare en gemensam nämnare är lusten att dela med sig. Det sker i fanzine och informationsskrifter men framför allt på nätet. Där bjuder hantverksentusiaster på mönster och idéer men också på program att ladda ner, ta utgångspunkt från eller bygga ut.
På nätet får flera av de deltagande utställarna efterföljare – eller medarbetare – jorden runt. Ta till exempel Rüdiger Schlömer, som gjort ett program för hur man kan göra personliga varianter av fan-halsdukar genom att sampla och remixa befintliga halsdukar. Eller ta Stephanie Syjucos nedladdningsbara beskrivningar av hur märkesväskor kan virkas. Så kan man också förhålla sig till svindyra, massproducerade accessoarer – genom att göra dem själv. Också Syjuco-Gucci finns med i Småland.
Men hantverksinspirerat skapande med uppsåt att påverka andra pågår också utanför nätet. Jag tänker till exempel på House of Diehl i New York, som arrangerar interaktiva modevisningar, eller battles, där tävlande lag får fem minuter på sig att göra haute couture-inspirerade plagg av second handvaror. Kläderna bedöms av en röstande publik som också själva kan ställa upp i matchen. Syftet är bland annat att publiken ska göras delaktig i tillkomsten av framtidens mode, inte bara passivt konsumera det, och i Jönköping förmedlas entusiasmen genom en teveskärm.
Ett så här seriöst försök att ringa in den samtida, aktivistdrivna hantverksscenen har inte gjorts i Sverige tidigare. Ärligt sagt tror jag att det är få museichefer som ens har aning om att scenen finns – eller förstår vikten av den. Hantverksgrundade praktiker nedvärderas dessutom av hävd och vana, i synnerhet de kvinnoburna. Med ”Craftwerk 2.0” bryter Jönköpings länsmuseum mark och gör det oerhört bra. Hinner du inte dit får du trösta dig med miljontals engagerande hantverkssajter på ett nät nära dig.