Jag har länge drömt om ett kasta mig in i ett konstnärskap som använder sig av romanen som konstnärlig form och som bildar sin egen teori i stället för att springa i kapp alla andra.
Simon Goldin och Jakob Senneby lyckas göra just detta och lite till. På Index kan man nu ta del av deras svindlande projekt ”Looking for headless”, som pågått sedan 2006. Konstnärerna är inspirerade av Georges Batailles hemliga sällskap Acephale som betyder just huvudlös och hans idé om att försvinnandet är den mest politiska akten av alla, men också av offshore-företags mindre etiska osynliggöranden.
Goldin och Senneby kontaktade författaren John Barlow för att be honom skapa en fiktiv ram kring deras utforskningar av offshore-företaget Headless Ltd. Författaren förvandlade i sin tur både sig själv och konstnärerna till karaktärer i en dokufiktiv mordhistoria som heter just ”Looking for headless”.
Det riktigt subversiva här är att det är Goldin och Senneby som bestämmer vad han skall skriva om, vart han skall åka, vilka han skall träffa. Även vetenskapsmannen Angus Cameron och curatorn Kim Einarsson görs till intellektuella readymades i boken.
På Index får de nu möjlighet att kommentera sina egna karaktärer, eller är detta också iscensatt? Konstnärerna själva valde som vanligt att figurera med sin frånvaro.
Mot den ännu inte avslutade romanens slut kommer författaren till insikt om att han förvandlats till en marionett i konstnärernas händer och att det är hans egna försvinnande eller död som man är ute efter. Ja, det finns många dimensioner i detta monstruösa, ofantligt roliga projekt som påminner om både Thomas Pynchons och Jorge Luis Borges litterära strategier och som fiktionaliserar allt som kommer i dess väg. Vem vet, kanske kommer även denna recension bli en del av deras fiktion.
Vad man skulle kunna invända mot Goldin och Senneby är det faktum att de använder sig av kapitalismens fulaste tekniker såsom outsourcing, dolda transaktioner, arbetskraftsmanipulationer. Men detta är ett nödvändigt ont. Genom deras prisma framstår hela den globala ekonomin som en korrumperad form av storytelling. Ibland måste man använda sig av fiktionen för att blottlägga fiktionen.