Den keramiske konstnären Jakob Robertsson är lika avväpnande känslig som säker när han intar Gustavsbergs konsthall med sin första soloutställning på åtta år (t o m 9/1). Med figurer i skulpterat stengods vill han skildra ljusglimtarna i tillvaron: äkta, positivt patetiska känslor som vi älskar i popmusik men som sällan visas i keramik.

Det är en spännande strävan som kopplar till 1800-talets uppbyggliga parianfiguriner. Den klassiska skulpturen ”Kan du inte tala?” har här en chokladbrun, smältande motsvarighet. I den mörklagda scenografin gestaltar ett symboliskt menageri med lamm, apor och muterade duvor masskulturens akuta känslor.

I rummen intill Sverigedebuterar den norska konstnären Hanne Friis med textila skulpturer, uppbyggda i lager på lager av lappar eller av väldiga mängder second hand-jeanstyg som sytts ihop och skulpterats tills det liknar sedimenterad lera.

På Galleri Inger Molin visar August Sörenson sin senaste keramik (t o m 3/11), delvis gjord på Cranbrook Academy of Art i USA. På några år har han byggt upp en gåtfull värld av figurer och objekt som tycks skulpterade i torrt fläsk eller bubbelgum, med serieteckningars förenklade linjer och spår av våld: sår, plåster, spränghål. Finessen ligger i det knivskarpa tonläget, mötet mellan absurd humor och lakoniskt vemod som lyfter hans föremål förbi konsthantverkets upptrampade stigar.