Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Josef Frank. Against design på Arkdes i Stockholm

Upptäcktsfärd i Josef Franks stilskafferi. Nya sidor av formgivaren och arkitekten Josef Frank utlovas på Arkdes stora utställning. Här visas allt ifrån stadsplaner och fantasivillor till mängder av stolar och tygmönster. En guldgruva, tycker Jessica Kempe.

Konstutställning
”Josef Frank. Against design”
Arkdes, Stockholm. Visas till och med 27/8.

Med 2000-talet fick den österrikisk-svenske avantgardearkitekten, designern och socialisten Josef Frank (1885–1967) en bred revival. Med omläsningar, utställningar och nyproduktion lyftes hans gränsöverskridande byggnadskonst, möbel- och mönsterdesign ut ur högborgerlighetens våningar in i konsumismens mångkultur och medelklassens lägenheter.

I dag anses det snarare kreativt än konservativt att sy och tapetsera med ”Brazil”, ”Teheran” och ”Manhattan”. Josef Franks slingrande frukter, fåglar och blommor på kosmiskt mörka bottnar har blivit retro. På bokhandelsdiskarna lanseras just nu anteckningsböcker prydda med Frankska tulpanakvareller.

Kanske har tiden hunnit i kapp Josef Franks antiauktoritära blandmodernism som under 1910-, 20- och 30-talen gick på tvärs mot funktionalistkollegornas och Bauhaus doktrinära stilregler. Det var inte stilen som skulle skapa människan, menade Frank och vände sina vita, avskalade huskroppar utåt och upplät interiören åt människans egna behov, åt den sinnliga föränderligheten, åt mjuka former och naturliga material. ”Bordeller”, tyckte kvinnofientliga kritiker. ”Accidentism”, svarade Frank, med sin egen term.

Foto: Men trots Josef Franks pånyttfödelse är det fortfarande lätt att glömma att han kom till Sverige först vid 48 års ålder, år 1933 – som judisk flykting undan de österrikiska fascisternas och rasnationalisternas allt starkare inflytande över landets kulturliv och institutioner. Då hade föreningen Werkbund (motsvarigheten till Svensk Form) redan splittrats i två fraktioner, varav den ena reserverades för ariska medlemmar.

Arkdes nyöppnade utställning vill vända på den invanda verklighetsbilden och visa hela Josef Frank: Österrike och bostadsarkitekturen först, Sverige och Svenskt Tenn sedan. Och däremellan exilen till USA 1941–47.

I kongenial scenografi, unika föremål och mängder med jämförande tidsdokument påminner utställningen om den lysande 30-åriga yrkeskarriär som Josef Frank lämnade bakom sig hemma i Österrike, där han sågs som en av landets främsta arkitekter, formgivare och stadsplanerare. I ett Wien som blev dåtidens frisinnade konst- och kulturcentrum.

Utställningen bygger på Maks (Austrian Museum of applied arts) stora och akademiskt utforskande utställning i Wien 2016. Arkdes egen pedagogiska version med verk ur de egna samlingarna och Svenskt Tenns arkiv gör utställningen till en upptäcktsfärd i Josef Franks visioner, inflytelser, politiska filosofi och internationella samarbeten långt från den outsider och ”svenska designikon” han senare beskrivits som.

På en uppbyggd scen står hans första lägenhetsinredning i Wien 1910. En guldgruva för Josef Frank-spaning. De sekretärer, byråer och vitrinskåp han här ritade till paret Tedesko utgör basförrådet i Franks mixade stilskafferi.

För vad liknar hans skåp på höga ben om inte ett hus? Och vad är Franks enfamiljshus om inte ett skåp?

Samtidigt påminner sekretärens sluttande överdel om ett kyrkotak med intarsiarundlar hämtade från renässansarkitekten Albertis kyrkoarkitektur, ämnet för Franks avhandling 1912. Kyrkoarkitektur och funktionalism i samma skåp. Med aningen riddarromantik.

På Arkdes är stolarna upphängda i luften. Ett scenografiskt snilledrag. Just så beter sig Franks hus och möbler, de tycks liksom ritade i luften.

Samma med Franks spröda vitrinskåp placerade ovanpå varandra, här med inslag av glasmonterestetik från hans inredning av Östasiatiska museet i Köln. I hans intarsiaarbeten bildar mötet mellan valnöt, rosenträ och lönn textila mönster.

På golvet framför skåpen ligger ännu en aha-upplevelse – två broderade svenska allmogekuddar av okänt ursprung. Var det också härifrån Josef Frank hämtade sina blommotiv, sina svarta bottnar och blandning av starka och milda färger – rosa, ljusblått och ljusgrönt?

Jag tittar ner på allmogekuddarnas backsippor och tulpaner, de flesta i par, två och två. Som hos Frank, där tvåtalet ständigt återkommer: två gullvivor, två pumpor, två rundfönster, två berg, två skorstenar (högre än alla andras). Det förekommer få solitärer i Josef Franks form- och bildvärld. Jo, i 1950-talets förslag till nytt riksdagshus i Stockholm. En skimrande skyskrapa.

I utställningens mitt syns ett vitt hav av Josef Franks villor, sociala bostadsprojekt och arbetarbostäder. Först längre in visas Franks hundratals tyger och stolar och hans samarbete med Svenskt Tenn.

I översikter redovisas mönstren och möbelmodellernas alla namn, stildrag och inflytelser. Den fornegyptiska pallen är bara en av alla inspirationer, tillsammans med Linnés flora, islamska ornament och jugendslingor. Därtill den engelska trädgårdsstaden och mammans textila konsthantverk.

På Arkdes är stolarna upphängda i luften. Ett scenografiskt snilledrag. Just så beter sig Franks hus och möbler, de tycks liksom ritade i luften. Gracilt tidlösa, på väg till kommande generationer.