I dag presenterar Högskoleverket sin rapport om hur Sveriges religionsvetenskapliga och teologiska utbildningar mår. Den blir ytterligare ett inlägg i en alltmer infekterad debatt om tro och vetande på högskolenivå. Lunds universitet har redan innan rapporten färdigställts kritiserat arbetsmetoderna. Och en av Högskoleverkets experter, anställd vid Uppsala universitets teologiska institution, blev av med sin tjänst i våras, samtidigt som hon arbetade med granskningen.
Religionens eventuella påverkan på vetenskapen har varit föremål för diskussion flera gånger det senaste året, framför allt vid Lunds universitet. I höstas höjdes kritiska röster sedan kursen svenska kyrkan inletts med en nattvardsgudstjänst. Universitetet bad sedermera om ursäkt till de studenter som känt sig tvingade att delta, men kritiken har fortsatt. När Högskoleverkets första delgranskning kom i vintras uppmärksammades bland annat att stora delar av den praktiska prästutbildningen, som tidigare gavs av Svenska kyrkan, nu ges av universiteten.
– Det är den allmänna uppfattningen från Högskoleverket att Svenska kyrkans inflytande över universiteten har ökat de senaste åren, säger Hedda Gunneng, ansvarig projektledare för Högskoleverkets granskning.
Lunds universitet har redan uttryckt missnöje över sättet granskningen gjorts på. I ett brev från prodekanus Fredrik Lindström, dekanus Lynn Åkesson och rektor Per Eriksson anklagas utredningsgruppen för att vara tendentiös, obehaglig och illa sammansatt.
– Det är väldigt ovanligt att man yttrar sig innan något beslut ens är taget. Dessutom är det obehagligt att de säger sig veta vad våra experter och deras elever har pratat om, säger Hedda Gunneng.
Men framför allt blottar brevet en splittring på Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) i Lund. Åtminstone tre medarbetare har hört av sig till Högskoleverket och tagit avstånd från brevet och i stället välkomnat granskningen. En av dem är Eva Hamberg, professor vid CTR.
– Den här granskningen behövs. Saken är sjuk och flera av oss har diskuterat ihopblandningen av kyrka och universitet som vi inte tycker är bra, säger hon.
Hon och flera av hennes kolleger beskriver en djupt splittrad institution där den kristna tron tar allt mer plats. Flera talar om en konfessionalisering av såväl undervisning som forskning. ”Problemet är inte att det förekommer oenigheter, utan att alla idéer inte längre får plats”, sammanfattar en medarbetare frågan. Liksom många andra vill denne vara anonym, rädslan för repressalier är nämligen stor bland CTR:s egna kritiker. Prodekanus Fredrik Lindström låter sig inte oroas.
– Jag betvivlar att det är en sann bild och därför är jag oförstående. Det kan ofta finnas några enstaka som tycker annorlunda men då får de säga det till oss direkt, menar han.
Men om de inte vågar?
– Då är det väldigt egendomligt. Vi har ett återkommande kollegium för sådana samtal.
Madeleine Sultán Sjöqvist är universitetslektor i Uppsala och en av de experter som arbetat med Högskoleverkets granskning. Tidigare i år, mitt under pågående utredning, blev hon av med sin tjänst vid teologiska fakulteten i Uppsala.
– Att en av våra sakkunniga blir uppsagd under pågående granskning är mycket bekymmersamt och kan uppfattas som repressalier, vilket det också gör från flera håll. Om det stämmer är det troligen olagligt, säger Hedda Gunneng.
Teologiska institutionen i Uppsala förnekar att det skulle finnas några kopplingar mellan avskedet och granskningen utan menar att det handlar om besparingskrav. Eva Hamberg är en av många som är skeptiska till den förklaringen.
– Det är inte klokt, men det är typiskt. Det skulle precis lika gärna kunna hända här. Därför är diskussionen så viktig, säger hon och betonar att det inte rör sig om en kamp mellan troende och ateister.
– Jag är själv präst, men religiös verksamhet måste skiljas från statliga universitet, säger hon.