Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Kristofer Ahlström: Huvudstadens medier vidgar klyftan mellan stad och land

Foto: DN

Anna Kinberg Batras geografiska revisionism, där hon förlade de svenska fjällen till Falun, blev förra veckans mest omtalade politiska fadäs.

Eftersom Kinberg Batra en gång fällt domen att ”Stockholmare är smartare än lantisar” var det många som revanschbelåtet gnuggade händerna. Men framför allt innebar det en ytterligare breddning av klyftan mellan stad och land, ett vi mot dem.

Kopplat till det känns Expressens helgreportage ”Det är kul när det händer nåt” (21/2) som en tanke. Kulturredaktionens utsände, Björn Barr, åker till Östersund för att undersöka hur staden påverkas av sin deltävling i Melodifestivalen.

Snart förvandlas dock reportaget till en uppräkning av detaljer förmedlade med överseende ton: det påpekas att grillbuffé serveras och att Friskis & Svettis arrangerar ”mellojympa”.

Som gotlänning är jag van vid skildringar av det rurala som exotiskt eller näpet. När Jordbruksverket presenterade statistiken att det fanns fler kor än människor på Gotland – 62 990 mot 57 221 – mynnade det ut i muntra notiser, snarare än i diskussion om avfolkningsproblematik.

Melodifestivalen som kulturellt biståndspaket ger Barr inte mycket för, och menar att ”för en utomstående betraktare leder den rurala entusiasmen lätt tankarna till de döende bruksorter som frenetiskt greppar efter varje tänkbar livboj”.

Nyckelordet är ”utomstående”. Enligt SCB:s rapport ”Folkmängd 2014” (19/2) är Östersund en kommun som ökar i invånarantal och har nu passerat en befolkningsmässig milstolpe på 60 000 invånare, vilket Barr uppenbarligen är medveten om – men är ändå så låst i sitt perspektiv att han ser lillebrorskomplex överallt och behovet av en ”glaminjektion” för kommunen.

När lokalpressen går under (i förra veckan kom beskedet att Dagbladet i Sundsvall läggs ner) marginaliseras landsbygden i medieutrymmet. Sett i det skenet framstår Expressens text som cyniskt klickbete för att fånga läsare utanför storstäderna – om viralspridning sker i ren ilska syns som bekant inte i statistiken.

Stefan Nolervik på Östersunds-Posten bloggade att, ”Det är ju kul när ni en gång masar er hit, men försök då vara lite konstruktiv, och sprid inte era redan förankrade fördomar om oss som råkar bo här.”

Det är inte en fråga om provinsiell protektionism eller tolkningsföreträde – man måste inte bo i Jämtland för att få skriva om Jämtland – utan om synen. Vilka detaljer som fastnar på storstadsblickens näthinna. Barr avslutar själv med att konstatera: oavsett hur många melodifestivaler som turnerar runt så ”slits Sverige sönder mellan stad och land”.

Det är en utveckling som tyvärr påskyndas av hans egen artikel.

Läs mer: DN Kulturs artikelserie ”Stad och land”.