Nätet har inte semesterstängt och sover aldrig. Här finns en möjlighet till nya vänner när dina gamla sviker eller inte räcker till.
Hon ringde och sa att hon inte ville leva längre. Hon saknade sin bortgångne man. Vi hade precis publicerat en serie på DN:s Insidan om svårt sjuka, bland andra Annette Axmacher som bloggade om sin hjärntumör. Den kvinnliga läsaren i telefonen kände sig berörd av Annettes starka livsvilja och kontrasten till sina egna, mörka tankar.
Vi pratade en stund, en del av hennes sorg var förstås ensamheten. Jag frågade om hon hade tillgång till internet, samtidigt som jag funderade på vilka forum eller sajter jag kunde tipsa henne om. Det hade hon inte, och så var det med det. Men är det någon jag önskat en uppkoppling och nya kontakter på nätet så är det just den här läsaren.
Sommar och semestertider är en period då många känner sig både ensamma och isolerade. Stan töms på folk och bekantskapskretsen försvinner på resor och till lantställen. Men nätet töms inte, har inte semesterstängt och sover aldrig. Här finns en möjlighet till nya vänner när dina gamla sviker eller helt enkelt inte räcker till.
Man behöver inte vara djupt olycklig för att känna sig isolerad, det kan räcka med att vara den enda i bekantskapskretsen som har fått barn. Så som det var för mig sommaren 1993.
Skillnaden mellan min första mammaledighet och min andra på 00-talet är milsvid. Den första gången hade jag ingen dator och ammade till tv:ns amerikanska dagsåpor.
Den andra gången kunde jag, genom min dator med bredbandsuppkoppling, gå ut i mitt virtuella fikarum samtidigt som jag sövde eller matade bebisen. Jag var med på en mejlinglista för mammor och kunde när som helst på dygnet fråga eller dela med mig om i stort sett vad som helst. Det var en svindlande kombination av frihet och trygghet. Och många av nätmammorna kom att bli riktigt bra vänner också i verkliga livet. Det är svårt att tänka bort mammalistan från min andra föräldraledighet, de hänger liksom ihop.
Och för de riktigt olyckliga stunderna i livet finns ett forum eller en sammanslutning för i stort sett varje händelse och problem. Den som orkar drar i gång en blogg och hämtar kraft hos de välvilliga kommentarerna. Precis som Annette som startade bloggen ”Diagnos hjärntumör”.
”Varje gång jag kommer hem är jag nyfiken. Det känns som om man har en liten hundvalp som väntar där hemma, som viftar på svansen. Jag får väldigt mycket bekräftelse. Det behöver ju alla människor, men man behöver det särskilt mycket när man är allvarligt sjuk.”
Så förklarade Annette sitt behov av den respons hon fick på sin blogg.
Jag hoppas innerligt att läsaren som inte kunde finna någon orsak att leva snart hittar ut på nätet – och att hon där finner en ny anledning att leva.
Garva med Gina
Charmiga 19-åriga Gina Dirawi från Sundsvall gör egna humorvideoklipp och lägger ut på nätet. Hon hittar på egna skruvade karaktärer som bygger på folks fördomar eller berättar anekdoter om sin familj. Nu har hon fått en miljonpublik på Youtube. Besök hennes videoblogg på:
http://anagina.blogg.se/
Bergmans vardag
Jag missade Tom Alandhs dokumentär om Ingmar Bergmans hushållerska Anita Haglöf när den sändes förra året. Nu vill jag se den på SVT 2 15/7 kl 16.40 eller på SVT Play.
Britter testar islam
Engelsk dokumentärserie om sex personer som provar på islam i fyra veckor när de tillsammans bor i en muslimsk retreat. ”Retreat” – den raka vägen”, SVT 2 18/7 juli, kl 18.