När Horace Engdahl på en premiär nyligen fick frågan om vad han tyckte om Stieg Larssons ”Millennium”-trilogi, svarade han avmätt och lite syrligt: ”Den hade behövt en redaktör”.
Tja, en redaktör är det nog fler som behöver i dessa dagar. Betydligt mer än vad den folkkära Stieg någonsin gjorde.
På bloggaren Katrin Zytomierskas önskelista detta år hittar vi till exempel skrivet högst upp med stora bokstäver: en dygnetrunt-anställd redaktör.
Skämt åsido. Även om detta scenario just nu framstår som rena rama science fiction, är det kanske en högst realistisk tanke inom en inte alltför avlägsen framtid.
Zytomierska är bara det senaste exemplet på ett växande antal omdömeslösa, skrivande personer som är i skriande behov av just en redaktör. De omdömeslösa behöver inte dyra pr-konsulter för att sopa upp spillrorna i efterhand, de behöver vettiga och kunniga människor som kan förhindra att de värsta galenskaperna över huvud taget kommer till allmänhetens kännedom.
Bakgrunden är att bloggarens barnflicka försvann under en resa till USA. Varpå Zytomierska blev så förbannad att hon hängde ut barnflickan i sin blogg på nöjessajten Finest.se, ”Fuck you right back”. Hon tog heder och ära av barnflickan och kompletterade med ett foto med texten: ”Wanted dead or alive”. Efter att bloggaren polisanmälts för olaga hot plockade Alexander Erwik, chefredaktör för Finest.se, bort inlägget.
Zytomierska reagerade återigen med ilska och publicerade en ny bild på barnflickan. Nu med flickans huvud inklippt på kroppen av en nakenhund.
Sedan skulle ”Fuck you right back”-bloggaren förklara och ”krishantera”. Då såg det ut så här, komplett med autentiska felstavningar:
”Nu får ni ta och lämna min blogg. Det är så jävla jobbigt vad ni ställer till det för mig. En massa tid som jag nu lägger på journalister som ringer och inlägg som ska tas bort och allt för något som ni ska skita i.”
På Twitter kommenterade pr-konsulten Paul Ronge:
”Finest har tydligen plockat bort Zytomierskas au pair-bloggpost. Bra affärsidé vore att plocka bort henne helt.”
Observera att ingen i nuläget faktiskt vet vad som hänt med den försvunna barnflickan. Innan året är slut kan det mycket väl vara så att Zytomierska drabbats av den berömda eftertankens kranka blekhet.
Samma sak gäller för alla grävande och svärmarbetande amatörer – om de vill gå vidare med journalistiken kommer de att behöva en eller flera starka redaktörer med proffskunskap och omdöme.
Många av mina journalistkolleger känner just nu oro inför framtiden. Kommer det att finnas papperstidningar och kommer det att finnas jobb om några år? Ska vi journalister förvandlas till lustigkurrar som håller i event? Vilka har tid, råd och möjlighet att ägna sig åt journalistik?
Jag känner mig inte lika pessimistisk. Jag tror att intresset för avslöjanden och riktigt bra berättelser alltid kommer att finnas, oavsett kommunikationsform. Vi kommer att fortsätta behöva journalister.
På samma sätt tror jag intresset för att skriva och berätta är outsinligt. Även hos de omdömeslösa. Och de behöver som sagt en redaktör.