Bra samtal i radio håller på att bli en bristvara. I de kommersiella musikkanalerna, och för all del i P 3, finns programledare som både är självupptagna och intetsägande i en märklig blandning och där musiken bara fungerar som mellanspel.

I pratkanalerna P 1 och Radio 1 är det givetvis bättre, men där blir samtalen sällan öppna och ömsesidiga, utan består oftast av intervjuer, utfrågningar eller ett förhör.

Ett av veckans bästa samtal kunde man höra ”Hemma hos Kjell Alinge” i Musikmagasinet i P 2. Den här gången var det Benny Fredriksson, chef på Stockholms stadsteater, som var gäst i programmet. Han berättade att han var tvungen att spela en del musik i smyg för att inte hans musikaliska hustru (Anne Sofie von Otter) skulle upptäcka hans dåliga musiksmak. Programmet handlade också om bekräftelse och hur han söker och hanterar detta behov. Benny Fredriksson började sin teaterbana i augusti 1975 genom att riva biljetter på den teater han nu är chef för.

Samtalet urartade aldrig i självberöm eller självömkan tack vare Kjell Alinges bestämda och skickliga inpass som styrde det vidare. I stället kom det att handla om konsten att lyssna och förstå.

– Jag blir till genom dig. Här och nu. Det är så med hela livet, berättade Benny Fredriksson och förklarade hur han genom att se och lyssna på andra människor anpassar sig till ett personligt samtal.

Frågan om hur ett bra samtal kommer till var även uppe i veckans upplaga av ”Filosofiska rummet” i P 1. Här fick vi veta att det finns olika former av samtal. På jobbet dominerar de resultatinriktade samtalen. Mellan vänner finns det sociala, förlösande, terapeutiska och pedagogiska samtal. Sämst tycks vi vara på de resultatinriktade samtalen (jobbmöten) där så mycket som 70–80 procent av pratet inte leder dit vi hoppas.

Panelen tog även upp frågan om varför vi är så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang. Svaret enligt den så kallade argumentationsteorin går ut på att målet med våra samtal sällan är att hitta ”sanningen” eller ”det förnuftiga” utan om att ”övertyga”. Och vi lyssnar därför hellre på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt än tvärtom.

Även de församlade filosoferna betonade vikten av samspel och äkthet i det goda samtalet. De verkade också överens om att närvaron av en radiomikrofon påverkade dem alla.

– Det här samtalet skulle förmodligen låta helt annorlunda om vi kunde stänga av radioljudet. Jag skulle förmodligen vara mer sarkastisk och ironisk och säga saker som jag genast tog tillbaka om det inte funnits en mikrofon här. Samtal i radio blir därför ofta ett slags mallad teater, förklarade filosofen Jeanette Emt.