Men inte heller att spä på en bild av samhället som extremt farligt.
Aktuellt rapporterade häromdagen ännu en gång om ett mordfall från Halmstad. Fallet har flera gånger uppmärksammats i alla typer av riksmedier. Nu gjorde Aktuellt ett lite längre inslag: Elsie, 73, hade cyklat ut till ett litet skogsparti utanför Halmstad för att plocka liljekonvaljer – hon hittades brutalt ihjälslagen.
Aktuellt hade denna gång dramatiserat inslaget, en röst högläste ur den nu gripne mördarens dagbok. En förvirrad 21-åring, totalt ur balans, svårt sjuk, svåra tvångstankar. Det är givetvis ett väldigt brutalt brott, Elsie mötte döden en solig dag med en bukett liljekonvaljer i famnen. Hon hade den maximala oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle – hon mötte en 21-åring som bestämt sig för att döda första människa han stötte på.
Jag kan ändå inte riktigt förstå att Aktuellt presenterade fallet igen, och på det här sättet. Vad är det de vill berätta för oss? Mordfallet är ganska väl känt, möjligen var dagboksanteckningarna en nyhet. Men man måste ju alltid fråga sig: Vad är det vi vill berätta med detta? Och varför just denna historia, igen, varför just denna nyhet plockad ur det senaste dygnets nyhetsflöde?
Jag är övertygad om att man säger något om allmänintresset, och ett särskilt brutalt mord – fint – men hur skall vi ta om hand allt det andra som kommer på köpet?
Många människor, särskilt äldre givetvis, som skräms av det ökade våldet (och av den allt intensivare bevakningen av våldet!) drar givetvis slutsatser av ett sådant här inslag. Kan det hända Elsie kan det hända mig, äldre släktingar, äldre kamrater. Man tycker sig läsa och höra om sådant här i stort sett varje dag.
Det är givetvis ett stycke samtid som Aktuellt skildrar, men framför allt: Inslaget bekräftar det många befarar. En gammal människa är inte säker någonstans, här går man ut för att plocka blommor en vacker dag – det är slutet. Våldet lurar bakom hörnet.
Aktuellt har inte till uppgift att bevara lugnet, men man har inte heller till uppgift att spä på en bild av samhället som en extremt farlig plats. Vill man visa att vissa grupper löper större risk än andra får man presentera en hel del annan typ av fakta. Hur stora risker tar vi när vi kliver ut genom dörren på eftermiddagen? Hur stor är chansen att vi kommer hem levande?
Den här lösryckta, men ändå på ytan initierade brottsbevakningen tar allt större plats – någon gång knuffar man ut en kriminolog som säger att våldet inte har ökat. Ingen lyssnar.
Jag skulle aldrig för mitt liv försöka trivialisera mordet på Elsie, men vad är oddsen för att man cyklar ut och plockar blommor och blir ihjälslagen? Aktuellt presenterar det som ett slags vardagshändelse, en risk vi alla tar. Galningarna finns där ute, se upp. Aktuellt tar journalistiska risker det inte borde ta.