Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Johan Croneman: Märkliga tider

Nästan allt på marknaden skall avregleras. Det som vi däremot betalar ­gemensamt, det skall regleras utav bara helvete.

Regeringen har, som DN rapporterat om (17/12, finns på DN.se), beslutat att införa förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det bygger på ett EU-­direktiv, och på BBC i Storbritannien har man som första land tvingats till denna publicistiska reträtt.

Jag förstår om ni börjat gäspa, men håll ut, det är viktigt som fan. Sverige skapar nu ”Myndighet för radio och tv” och dit skall hädanefter alla SVT:s och SR:s nya idéer om tjänster och program lämnas in för granskning – och godkännande. Det kallas för en public value test, helt enkelt: Ingår detta i de riktlinjer som public service har?

En intelligent kollega påpekar mitt i allt förfasande att det kanske finns en poäng i förslaget: Om SVT vill konkurrera med skräpkanalerna och göra skräp-tv om till exempel bortskämda skitungar och deras curlingföräldrar, ja då skall denna nya Myndighet kunna säga ”nejnej, detta program klarar inte vår public value test, detta faller inte under public service”.

Vi är rätt många som rätt länge har haft siktet inställt åt just det hållet, och många gånger ställt oss frågan: ”Skall public service syssla med sådant här?”

Men, instinktivt, och historiskt, så har nästan alla typer av förhandsgranskningar varit hämmande för kreativiteten, nyskapandet. Jag förstår att både SR:s Mats Svegfors och SVT:s Eva Hamilton är otroligt oroliga. Deras nya idéer och satsningar skall ut på remissrunda till de kommersiella kanalerna. ”Tack, en utmärkt idé, men den passar bättre här hos oss”, säger Jan Scherman på TV 4, SVT kan fortsätta att göra ”Babel” men inte ”Babbel”, Myndigheten för radio och tv säger stopp.

SVT har under de senaste tio åren varit i halvpanik över den krympande tittarandelen och gjort för många TV4-produktioner – men de har också varit nyskapande på webb och interaktivitet, jag tror precis som Eva Hamilton att den nya myndigheten till exempel hade stoppat satsningen på SVT-play – och vad säger ni om det? SVT-Play har varit Guds gåva till oss tittare!

Och hur ser de tjänstemän och byråkrater ut som skall fatta dessa beslut på den nya myndigheten? Hur skall de specialutbildas? Blir det inte ett godtycke av komplicerad natur? Självklart blir det så.

Det är en märklig tid
vi lever i: Allt skall i stort sett avregleras, inga onödiga regler skall begränsa marknaden – det som vi däremot betalar för gemensamt, det som vi som kollektiv och som medborgare värnar om tillsammans, det skall regleras utav bara helvete. För det stör – marknaden. Ett skvaller når mig: Prominenta företrädare för till exempel Bonniersfären har mer eller mindre varit bosatta på kulturdepartementet det sista halvåret för att trumfa igenom den nya lagen. Förresten, det är ingen märklig tid vi lever i, den är däremot djupt oroande.

Mina medieval i veckan

Tyst i soffan!
Sportpanelen, Gomorron, SVT, 20/12. Experten Jonas Karlsson pratar handboll: ”Jag kan i och för sig inte så mycket handboll” – varpå han berättar hur det ligger till. Nytt ämne: ”Jag har inte följt detta slaviskt” – varpå han berättar hur det ligger till. Man får vara tyst också.

Bara vara vänner

Intressant debatt om ”Våra vänners liv”. Eller kanske rättare: ”Intressant.” Ett hopplöst, kryckigt, klyschigt manus. Hur försvann det ur debatten? Så många bra skådespelare. Stackars, stackars, stackars.

Klysch på dig själv!
Min kloke systerson Axel (sportjournalist) tyckte att jag var onödigt larvig som skrev om det ”leende” damhandbollslandslaget. Han har rätt. Klyschigt värre. Men hur bra var dom!?