Det var några veckor in i sistlidna december som jag på denna plats kunde berätta om den lika skandalösa som mångförslagna kapningen av mig på Facebook. Att döma av den mängd upprörda responser jag fick på den krönikan – summa summarum 0 – slöt jag mig till att den svenska omsorgen om integritet och identitet inte direkt är up to date med de så kallat sociala medier­na och deras möjligheter att socialt förinta folk.

Jag kan nu förmedla mer initierade uppgifter om vad som egentligen hände och varför. Saken har visat sig vara betydligt mer intressant och mindre sinister än jag från början trodde.

Det var ju så att en Facebooksida dök upp, i mitt namn och med uppgifter som att jag var intresserad av cocktails, kedjerökning och ”Dostoyevski”. Vänner hade jag också. Min kollega Åsa Beckman samt en rad poeter – bland andra Aase Berg och Marie Silke­berg.

Efter en del mejlväxling med den operatör som kallar sig Facebookteamet, kunde vi enas om att jag var jag och inte identisk med den eller de personer som stod bakom min Facebooksida. Problemet åtgärdades. Sidan raderades.

Men ett tag efteråt fick jag ett mejl. Avsändare var ett poesikollektiv – bara det! – som meddelade att Facebooksidan som inte var min var en del av ett lajv som utspelats under tre veckor i somras.

Det var tio deltagare och två var spelledare, under namnen Jonas Thente och Åsa Beckman. Övriga deltagare hade att välja var sin svensk poet vars litterära identitet de skulle ikläda sig. Kommunikationen skedde på Facebooksidorna.

Kollektivet skickade vänligt nog också med en del dokument kring sommarens lajv, i form av spelregler. De gjorde det hela än mer kryptiskt, men det förekom en tidskrift poeterna skulle publicera sig i samt instruktioner om att hålla spelet hemligt för andra, och den valda poetens identitet fördold för övriga deltagare.

Instruktionerna till de deltagande lajvarna avslutades med ett tips: ”En bra idé kan vara att låna hem eller leta fram alla verk av poeten i fråga och börja bläddra efter uppslag till statusuppdateringar eller hälsningar redan nu. Statuspoäng erhålls efter sådant som är högstatusbeteende i poesivärlden och på Facebook. Använd din magkänsla och var aktiv.”

Allting lät mycket komplicerat och välregisserat.

Bara tanken på att det i somras strök omkring nästan ett dussin till poeter och ­recensenter förklädda rollspelare på gatorna, kommunicerande med varandra utifrån publicerat material. Det fick mig att se på Facebook med nya ögon: som kreativ möjlighet i stället för ett ok att frivilligt kånka omkring på.

Kollektivet planerar ett nytt lajv till våren. Preliminär titel: ”Nya röster i samtidspoesin”. Världen blev genast lite roligare.