Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Jonas Thente: Hur gjorde man revolution utan Twitter?

Vi är alla frihetskämpar och det vårt ansvar att skydda frihetens verktyg.

En pigg entreprenör mejlar mig och förordar någon sorts nedladdningsbar produkt som gör att man officiellt kan döpa sin mobiltelefon. Det där kan jag redan och lika piggt, för jag har sedan länge ett namn på min mobil. Jag kallar den för ”Den där jäveln” och det kostar mig ett par hundra i månaden att från en fast telefon ringa upp Den där jäveln varje morgon för att få den att ange den plats på vilken jag förlade den kvällen innan.

Och varje gång tänker jag på Dennis Potter: den brittiske journalisten och mästerregissören bakom tv-serier som ”The singing detective” och ”Pennies from heaven”. Han dog ju av cancer 1994 och insisterade på att kalla sin tumör för Rupert, efter mediemagnaten Rupert Murdoch, som Potter ansåg vara nyfascismens främsta företrädare i Storbritannien.

Murdoch, menade Potter i en gripande sista-intervju som sändes ett par månader före hans död, är den som är mest ansvarig för nedskitningen av pressen. ”Om jag hade haft tid och möjlighet så skulle jag skjuta den jäveln.”

Sade Potter, som inte längre hade något att förlora.

På den tiden fanns det i alla fall klart urskiljbara viljor bakom medierna. I dag styrs de sociala medier som styr vår vardag på mer subtila sätt och vi talar inte så mycket om personerna bakom dem. Ansvaret för vad vi gör med våra appar och hemsidor tycks vila på oss själva. Några kan muttra över hur Apple moralistiskt censurerar vissa program; andra kan protestera mot att Google Earth åker omkring och fotograferar människors hem. Och så finns det de som ifrågasätter Wikipedias anonyma kader av artikelförfattare. Men allt detta försvinner mot bakgrunden av den stora frihet vi har som egna publicister att meddela världen vad vi äter och dricker just nu.

Vi är alla frihetskämpar och det är vårt ansvar att till varje pris skydda de upphovsmän, affärsidéer och multinationella korporationer som ger oss frihetens verktyg. Man kan numera helt säkert identifiera en förtryckande regim på att de stänger av Twitter. Som Egyptens regim gjorde i förra veckan. Det är mer talande än tårgas, interneringar och summariska rättegångar. När de sedan blockerade Facebook visste man att det var kört för dem.

Det är så att man undrar hur revolutioner överhuvudtaget var möjliga före Twitter. Hur fick revolutionärerna kontakt med varandra?

Det är mäktiga varumärken vi hjälper till att bygga och som alltmer blir en del av oss. Vi bör nog tänka även på detta, i den revolutionära yran.

Mina medieval i veckan:

Berömda sista ord
Den sista intervjun med Dennis Potter finns i sin helhet upplagd på Youtube. Det är Melvyn Bragg som genomför den med en dödssjuk Potter, som tar sig fram med hjälp av en plunta morfinblandning mot smärtorna.

Framtids-indieretro?
Iron & Wine – det vill säga Sam Bean – släpper en ny samling ytterligt svårplacerad popmusik under titeln ”Kiss each other clean”.

Gammelspel galore

Den polska sajten Good old games (gog.com) säljer klassiska, remastrade spel för en spottstyver. Nu också det helt geniala ”Planescape: Torment”.