Karolina Ramqvist: Inte konstigt att Bob Marleys födelsedag blir så ångestframkallande.

I dag är det Bob Marleys födelsedag. En dag som många älskar och som högtidlighålls över hela världen på olika sätt. Bob Marleys födelsedag är en trevlig högtid. Man vet när den infaller, man vet hur den blir ungefär, man känner stressen innan, man känner till fallgroparna och riskerna med firandet och Bob Marleys födelsedagstraditioner. Och någonstans när man varje år en smula av ett hopp, av att i år ska det bli en riktigt god Bob Marleys födelsedag.

Många människor får ångest av Bob Marleys födelsedag, speciellt de som sitter ensamma i kväll, men också de som firar stort och traditionsenligt. Själv har jag faktiskt tagit beslutet att sluta fira Bob Marleys födelsedag, men det innebär inte att jag inte kan känna att jag kommer lite i stämning. Det går inte att komma runt Bob Marleys födelsedag, det är alla minnen, dofterna, maten och musiken förstås. Förberedelserna.

Jag har sett den här dagen firas av stjärnögda tonåringar, av män från innersta Sverige med virkade dreadlocks, av hiphopstjärnor, av besökare på The Bob Marley Museum i Kingston. Där man kan minnas honom med en titt på hans tofflor som står vid sängen med det fantastiska lapptäcket, eller en blick på hans tajta jeans med tillhörande små jackor.

Jag har stått i presentshopen och tittat på den stora spegelklockan med Bob Marleys porträtt tryckt på och känt mig lite sugen på en sådan. Det är ju ändå Bob Marleys födelsedag.

Jag har stått bakom sammetsrepet vid det öppna barköket och tittat på råsaftcentrifugen som han använde för att blanda sina rastadrinkar. Jag har tänkt att Bob Marley aldrig känns så glamorös som när man står bakom det där sammetsrepet och alldeles i närheten av den där juicemixern. Det är så mycket superstjärna han blir i dag. Och han känns aldrig så närvarande som just den här dagen.

Det vanliga är väl fortfarande att man firar Bob Marleys födelsedag hemma, med familjen och sina nära och kära. Men många vill också gå ut och träffa andra på Bob Marleys födelsedag. Och då är det hetaste tipset för i kväll att åka till Energikällan i Tyresö, där firandet sker med uppträdanden av reggaeartisterna Turbulence och Cocoa Tea.

Cocoa Tea har en ny låt med sig: "Barack Obama." När man lyssnar på den ligger det nära till hands att tänka att Cocoa Tea har velat rida på hajpen kring tanken på en svart president, och få en ny hit med hjälp av Barack Obama snarare än på egna, musikaliska meriter. Det är en ganska trist låt. Men å andra sidan kan man överse med sådant när det ändå är Bob Marleys födelsedag.

Det är inte konstigt att Bob Marleys födelsedag blir ångestframkallande för så många. Jag kan tänka mig att väntan kommer att vara lång där ute på Energikällan, att samtalsämnena kommer att vara exakt desamma som förra året och att det som vanligt infinner sig en jobbig känsla av frampiskad nostalgi parad med insikt om att ingen gammal Bob Marley-låt blir bra, även om alla någonstans är briljanta i all sin enkelhet.

Det är samma skavande små irritationsmoment varje år. Många har siktet inställt på en riktigt fridfull och gammaldags Bob Marleys födelsedag, vilket leder till en pressande känsla av alltför höga förväntningar och av att alla måste vara glada och leva upp till Bob Marleys födelsedag-stämning. Förväntningarna på Turbulence ska vi inte ens tala om.

Alla vi som älskade hans hit "Notorious" längtar förstås efter att han ska upprepa den på ett ännu bättre sätt och ge oss en välbehövlig ny ingång på reggae, precis som han gjorde 2005. Men har han något sådant med sig i år? Och hur kommer "Notorious" att kännas i kväll?

Det är spännande. Det är Bob Marleys födelsedag igen och som alla andra år gäller det bara att komma ihåg att inte stressa och inte ha för höga förväntningar.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut