Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Kanske har det blivit dags att lägga ned ungdomsboken

Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Krönika. Ungdomsböckerna blir allt färre. Förmodligen läser en hel del ungdomar vuxenböcker, men man kan också misstänka att tonåringar läser allt mindre. Det borde oroa oss mer.

Vem läser dagens ungdomsböcker? I brist på tillförlitlig statistik snokar jag lite i bekantskapskretsen och hittar tonåringar som läser George R R Martins ”Game of thrones” (på engelska, förstås), killar som läser deckare av Jens Lapidus och tjejer som läser chick lit av Jojo Moyes.

De många begåvade ungdomsböckerna, litterärt starka och med angelägna ämnen och god gestaltning, läser ungdomarna inte.

Ungdomsböckerna utgör också en krympande del av bokutgivningen och bokförsäljningen, upptäcker jag när jag läser Svenska Barnboksinstitutets nyutkomna årsstatistik. Förra året kom det ut 685 bilderböcker, 341 faktaböcker, 358 kapitelböcker och 310 mellanåldersböcker. Ungdomsböckerna uppgick till 249 titlar.

Foto: Erik ArdeliusSara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit fantasitrilogin ”Cirkeln”. Foto: Erik Ardelius

Det låter ju inte så illa. Men ungdomsbokens andel av utgivningen minskar, och den vikande trenden syns även i Förläggareföreningens statistik som kom för någon månad sedan. Där ökar försäljningen av barnböcker för alla åldrar, allra mest för 9–12-åringarna där det såldes 19,5 procent fler böcker 2015 än 2014. Men för ungdomsböckerna, sammanfattade i kategorin ”Unga vuxna” (alla över tolv år, uppenbarligen), sjönk försäljningen under samma period med 9,2 procent. (Statistiken från Barnboksinstitutet finns att läsa på sbi.kb.se och från Förläggareföreningen på forlaggare.se).

Detta gäller alltså fortfarande bara bokutgivning och försäljning, inte läsningen. Ty att det produceras och säljs allt fler barnböcker kan bero på att oroliga föräldrar har börjat köpa fler böcker åt sina barn, för att stärka deras språkutveckling. Det behöver däremot inte innebära att barnen faktiskt läser mer.

De många begåvade ungdomsböckerna, litterärt starka och med angelägna ämnen och god gestaltning, läser däremot ungdomarna inte.

Dessutom, inser jag efter att ha läst några nyutkomna storsäljare, innehåller böckerna för 6–9-åringar och 9–12-åringar allt mindre text. Böckerna kan vara flera hundra sidor tjocka, men i princip mest innehålla bilder.

Den statistik jag hittar om ungdomar över tolv år tyder på att läsningen sjunker. Och, som sagt, ungdomsböcker läser de inte i någon större utsträckning. Det gör däremot en hel del vuxna, främst kvinnor, som hittar avancerad prosa och bra berättelser i de nya ungdomsböckerna. Främst i fantasy som ”Cirkeln”-trilogin och dystopier som ”Hungerspelen”, men också i de realistiska ungdomsböckerna (läs till exempel Jessica Schiefauers Augustvinnare ”När hundarna kommer”).

I grunden är det förstås roligt att ungdomsböckerna når andra läsargrupper. Men är de då verkligen fortfarande ungdomsböcker?

Foto: Jonas LindkvistJessica Schiefauers har bland annat vunnit Augustpriset för sin bok ”När hundarna kommer”. Foto: Jonas Lindkvist

Sjunker läsningen i allmänhet bland ungdomar, som det är lätt att befara när man ser hur stort utrymme tv-serier, sociala medier och internet i allmänhet tar? Eller läser ungdomarna bara hellre vuxenböcker? Det skulle inte alls förvåna mig: vilken ungdom vill inte verka mer vuxen genom att läsa vuxenböcker?

Jag saknar de stora läsarundersökningarna om hur mycket ungdomar läser och vad. Mer och mer gnager en misstanke i mig: att det har blivit dags att lägga ned ungdomsboken. Kanske ska genren fortsättningsvis kallas ”unga vuxna”, som Förläggareföreningen redan har gjort, men i stället flyttas till vuxenbokstatistiken.

Det kan också vara så att ungdomar verkligen läser markant mindre än förr, och då borde vi vara mycket mer oroliga än vi är.

Åtminstone om vi fortfarande tror att skönlitteraturen har en funktion för exempelvis språkutveckling, kommunikationsförmåga och empati.

Läs mer. Krönikor av Lotta Olsson
Läs mer. Bokrecensioner
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.