Efter 2000-talets första decennium står ett datum och ett ord fram. Datumet: den 11 september 2001 och ordet: globalisering. Globaliseringen började nu konkretiseras. Den hade en framsida med internationell tillgänglighet och kontakt, och en baksida: terrorismen. Och en marknad tömd på mänskliga och politiska hänsyn. Vinnare blev ännu mer vinnare och förlorare ännu mer förlorare.
De kulturella och religiösa identiteterna fick groteskt stora dimensioner. Chauvinism, rasism och främlingsfientlighet är några av de sämre svaren på förändringarna.
Men 00-talet har också inneburit en explosion av kulturella uttryck. Världen har vällt in och konstnärligt utmanat det inhemska. Även om den översatta litteraturen i finanskrisens spår inte prioriteras i svensk utgivning är några av de översatta böckerna de som mest tydliggjort världsbilden. Mohsin Hamids ”Den ovillige fundamentalisten” (2007) är en kort roman om en framgångsrik finansman i USA, som efter 11 september blir en annan i amerikanernas ögon. Han blir av med sitt jobb, sin flickvän och sina nyvunna amerikanska segrar. Blickarna och misstänksamheten tvingar honom tillbaka till det Pakistan han lämnat. Boken har knivskarp precision och gestaltar en bit av det trauma som världen tvingas att bearbeta efter 11 september.
År 2007 kom på svenska även den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie med den nästan 700 sidor långa ”En halv gul sol”. Den handlar om Biafrakriget från 1967 till 1970 och är en sensationellt intelligent och litterärt lödig skildring av ett krig som fördes i skuggan av Vietnam och Kuba och Sydamerika, som då uppehöll den internationella vänstern. Biafra angick mer kyrkor och välgörenhetsorganisationer.
Båda dessa böcker tvingade fram en inre tolkning av politiska skeden, som är svåra att komma åt utan konstnärliga verktyg. Likadant är det om man plockar bland de böcker som har kommit i höst. Det går att fundera på sina fördomar med hjälp av den underhållande och högljudde egyptiske bästsäljare författaren Alaa al-Aswany och hans bok ”Chicago”, uppföljare till ”Yacoubians hus”. Grova kryddor. Eller Orhan Pamuks ”Oskuldens museum” om Istanbuls tragiska kärlekshistoria mellan öst och väst.
Den brittisk-pakistanske författaren Nadeem Aslams bok ”Den förspillda vakan”, om hur auktoritära trosläror sätter sig i människors liv, skildrar de olika krigens Afghanistan med en frän och påtaglig närvaro.
Fem bra böcker i den globalisering som ingen kom undan i årtusendets första årtionde.