Varje elev ska ha tillgång till skolbibliotek. Det gäller även friskolor, säger skollagen, och nu har Skolinspektionen varit på inspektionsresa. Det gick sådär. Friskolorna var sämst i klassen. 29 av de 30 kritiserade skolorna var friskolor.

Tio av dem är Jb-gymnasieskolor, tidigare John Bauer Gymnasium. Men det handlar inte i första hand om brist på förmåga eller på resurser, utan om vilja. Anders Hultin, vd för JB Education, vill inte. Det är helt uppenbart, även om hans organisation på ögontjänares sätt ser till att det finns ett par hyllor med böcker i en skrubb, för att slippa böter och kunna säga att det pågår en uppbyggnad av ett bibliotek. Hultin intervjuades i förra veckan i P1 Morgon, och är rätt tydlig med vad han tycker om lagen om skolbibliotek. Den är inte ”framtidsinriktad”.

– Vi har inte prioriterat att iordningställa fysiska rum och bibliotek av det gamla slaget utan köpa in digitala resurser och se till att våra elever har tillgång till datorer och datorer som är uppkopplade mot nätet, säger han.

Det låter som om Anders Hultin, före detta sakkunnig på utbildningsdepartementet, följer med sin digitala tid till skillnad från utbildningsminister Jan Björklund och Skolinspektionen som vill se pappersbibliotek på varje skola.

Det har tagit tusentals år att bygga upp biblioteksväsendet från de samlingar som fanns i tempelrum i sumeriska städer över papyrusrullar i Egypten till biblioteket i Alexandria och framåt, men det går snabbt att bryta ner.

Bibliotek handlar inte om digitalt eller papper. Det är en konstruerad motsättning. Man kan läsa texter och böcker i olika publiceringsformer. Gamla texter digitaliseras även i Sverige, ”Litteraturbanken”– där man kan finna svenska författares verk – jobbar på för fullt. Men än så länge är utbudet på e-böcker försvinnande litet och finansieringen av biblioteksutlåningen av moderna e-böcker är långt ifrån löst. Hultins tal om ett digitalt bibliotek är en dröm högt i det blå.

Så jag undrar, vad handlar det om egentligen? Varför är Hultin & co emot skolbibliotek och i förlängningen alla bibliotek som inte enbart är digitala? Och varför tar inte Svensson på sig yllebyxorna och går ut och demonstrerar för sitt kommunala bibliotek när det ska läggas ner, som massor av folk nu gör i England? Tror vi att hanteringen av bokutlåning ordnar sig av sig själv?

Nej, det är något annat, något ideologiskt, som inte handlar om pengar och som går under namnet valfrihet. Du ska välja själv. Läs vad du vill, eller läs inte om du inte vill. Du lever inte i något förmyndarsamhälle.

Resultatet? Man läser eller läser inte ungefär som mamma och pappa. Barn med välutbildade och belästa föräldrar lever efter sina självklarheter, barn till föräldrar med låg utbildning efter sina. Så är det med den valfriheten. Man borrar sig djupare ner i sin klass. Och läsförmågan sjunker, enligt en internationell mätning som kom för en månad sedan.

Sverige har varit ett land som trott på folkbildningen, på att männi­skor kan skaffa sig ett annat, rikare liv med hjälp av utbildning och läsning. Från folkskolan och folkbiblioteken på 1800-talet och framåt har skolutbildningen varit central för det svenska samhället och demokratin. Det omfattande biblioteksväsendet med välutbildade och kunniga bibliotekarier har varit livsavgörande för många människor. Bibliotekarien har visat på böcker som öppnat nya livsvägar.

Jag har verkligen inte lust att skriva om det här i förfluten tid. Och vill inte se biblioteken i fritt fall på grund av en avsiktlig missuppfattning om vad digital läsning innebär.