Ibland räcker det med en enkel fråga för att retoriken ska spricka som ett troll i solsken.

Två goa gubbar ur Göteborgs kommunledning hade just hållit föredrag om stadens framtid. Mats Arnsmar (s), ord­förande i byggnadsnämnden, och Jan Hallberg (m), vice ordförande i kommunstyrelsen, lade ut texten om sina visioner.

Sammanhanget var en internationell konferens om stadsförnyelse som hölls i samband med den resande kulturfestivalen SEAS (DN 19/8). Seminariet hölls på engelska, vilket beredde en del av talarna problem; Arnsmar fick tolkhjälp och Hallberg fick fråga publiken: ”Vad heter ’mottagnings­enhet’ på engelska?”

Ingen visste, men någon föreslog något.

Göteborgarnas föredrag framkallade svindelkänsla. Arnsmar sade saker som: ”Vi har ju en spännande framtid framför oss!” Och: ”Vi måste tänka rätt från början!” (Observera utropstecknen.)

Hallberg berättade om ett möte med en somalier som lyckats fly undan den kvävande svenska socialstaten. I engelska Leicester, berättade Hallberg, har en människa rätt att både lyckas och misslyckas.

Sociologen Catharina Thörn ställde frågan som fick trollen att spricka: ”Det verkar som om ni är i stort sett överens om hur Göteborg ska se ut i framtiden?”

Intet ont anande nickade bägge herrarna belåtet åt varand­ra och höll med. Det är precis det som är problemet, påpekade Thörn. Som representanter för de två största partierna borde ni i enlighet med er ideologi ha olika uppfattningar om hur staden ska se ut. I ert samförstånd döljs många sanningar. Som till exempel att Göteborg är landets mest segregerade stad och har flest hemlösa.

I en föreläsning berättade Thörn hur det gick till när Göte­borg inbjöd göteborgarna att själva komma med förslag på hur den södra älvstranden ska gestaltas i framtiden. Idén väckte enorma förhoppningar och utlöste en kreativ energi som sällan skådats. När det kom till kritan visade det sig att stadens ledande politiker inte ansåg folket moget för så mycket demokrati. Enligt Catharina Thörn är hanteringen typisk för en tid där politik i allt högre grad har kommit att betyda ”policy”, opinions­hantering, varumärkeslansering.

Eller som hon replikerade till göteborgarnas valda representanter: ”Hur ska ni kunna göra rätt från början när så mycket hittills har blivit fel?”

Poff.