Emma hinner vara i huset i två och en halv timme innan hon är naken. Sebastian och Danny tävlar om vem som dricker det-vill-du-inte-veta ur en kondom.
Nya teveserien ”183 dagar” (SVT 1 måndagar) går aningen längre än sin verkliga förlaga, ”Big brother”. Här larvas det inte, alla smakmässiga och moraliska överträdelser premieras i jakt på de tre miljoner kronor som ”vinnaren” får efter ett halvår som instängd och filmad med jämnåriga ”personligheter”.
Tuva Novotny som den vilsna men målmedvetna Emma, Eric von der Esch som brat-Sebastian och Sverrir Gudnasons Danny övertygar alla rejält. Manusförfattaren Hans Rosenfeldt vill förstås skapa en diskussion om vad viljan att glo på människor som uppför sig som apor skapar för klimat.
Man kan tycka att den här inifrånkritiken kunde ha kommit för länge sedan, att karaktärerna har mallats så slarvigt att de utgör för trubbiga instrument, och att berättartempot är segt – men Rosenfeldt försöker åtminstone. Och det ska han ha beröm för.
Det är vi andra som ska böja nacken i skam.
För oavsett om vi har följt dokusåporna eller inte, oavsett om vi producerat dem, deltagit i dem, eller rapporterat om dem som vore de ”breaking news”, så har vi gemensamt låtit det här monstret äta sig så stort att vi nu inte kan baxa det härifrån. Dokukonceptet, med alla dess förgreningar, är snart så förhärskande att varje ny teveproduktion vilar på det, och varenda ny bok kommer att handla om en närstående.
Och trots att få känner någon som på allvar anser att dokusåpor är världens grej – förutom våra storögt registrerande barn – så rullar de bara vidare, i våg efter våg. Deltagarna, som alla älskar att förakta, blir intervjuade som om de hade något att säga, och lika upphöjda (först) som nedtryckta (småningom) som om de gjort sig förtjänta av någotdera.
Och de normalt så moralstinna kommentatorerna i pressen fortsätter att kokettera med sin folklighet och ”unnar de små mänskorna framgång”. Men ställer sig inte frågan huruvida det verkligen är en framgång att en förälder lämnar sina barn för att åka och ha samlag i direktsändning.
Alla pekar vi på någon annan, rycker på axlarna och fnittrar nervöst. Så kan vi aldrig anklagas för att vara njugga, negativa eller moralkonservativa.
Och sedan ringer vi och röstar.
TITTA SJÄLV
Del 1 av ”Entourage” säsong 3 i kväll (i SVT, vill säga) med bland andra Ari Gold – världens mest explosiva temperament. Annars sök på Youtube: ari gold goes crazy, alternativt freaks out.