Det är lite spöklikt hur två frågor kan röra upp vågor i samtiden utan att någon verkar se hur de hänger samman: rättegången mot Pirate Bay och Kulturutredningens klåfingrighet vad gäller Författarfonden.
Kärnfrågan i Pirate Bay-rättegången är upphovsrätten och konstnärers rätt till betalning – frågor av exakt samma slag som låg bakom inrättandet av Författarfonden.
På trettiotalet rasade en utdragen upphovsrättslig strid. Svenska författare menade att om deras böcker lånades ut gratis på biblioteken så skulle folk naturligtvis sluta köpa böckerna. Andra hävdade tvärtom att biblioteken gynnade bokförsäljningen, att folk helt enkelt läste mer. Låter det bekant?
Under många år var motsättningarna hårda. Författarföreningen, som Författarförbundet hette då, gick ut med förslag om ”bokkarantän” – att en bok inte skulle få finnas på bibliotek förrän efter två år. Det hände också att författare försåg sina böcker med varningstexter där det stod ”får ej lånas ut på bibliotek”.
Med tiden svalnade de heta känslorna – slugiltigt när man på femtiotalet införde en blygsam biblioteksersättning, där varje författare fick några ören per lån. (Somliga kritiker menade att det var tekniskt omöjligt att räkna ut sådant.) Författarfonden tillkom bland annat för att fördela denna ersättning och fondera delar av den, som sedan ges som stipendier.
Är pengarna från fonden ersättning för upphovsrätt eller ”bidrag” från staten? Där går en stridslinje. Kulturutredningens förslag att baka ihop Författarfonden med andra myndigheter som fördelar bidrag till olika konstformer har väckt ont blod hos bådea författare och folkpartistiska politiker.
Om några år kommer ljudboksfiler och digitala böcker att vara en viktig del av bokmarknaden – och förlagen bävar. Ska digitala böcker bli nästa piratvara? Och vad händer med det digitala ”biblioteket” – finns det ett allmänintresse av att information och kultur finns tillgänglig gratis? Så vem ska då betala?
Olika licenslösningar à la Spotify har börjat växa fram. Dock ingen snabbfix i sikte. Det var också en talande händelse i tiden när moderata Täby bestämde sig för att inte låna ut dvd-filmer på biblioteket – av ”konkurrensskäl”. Striderna då och nu är påfallande lika. Men den som reflexmässigt avfärdar alla tankar på en ”bredbandsskatt” för att ersätta upphovspersoner bör kanske titta lite på historien. Förra gången gick problemen faktiskt att lösa.