Ofta grubblar jag över min yrkesroll. Jag är anställd på denna tidning, medlem i Journalistförbundet men har noll högskolepoäng i journalistik. När jag bemöts som journalist anar jag ett fatalt missförstånd som det sällan finns tid att reda ut. Egentligen är jag ju skriftställare och kritiker. Men min plattform, mitt medium, gör mig obevekligt till journalist.
Ofta grubblar jag också över makten över journalistiken. Fråga en överchef i radio, tv eller dagspress vilken journalistik han eller hon önskar – och du får ett fånigt leende eller en floskel om det fria ordet till svar. Min slutsats är att de håller på med något annat. De gör tv, radio, tidning, webb. Förvisso begår de ed på att de gör journalistik. Men den är inget ändamål, utan ett medel för att skaffa den trovärdighet de behöver för att sälja sina ”medier”.
Journalistiken är på väg att absorberas av dessa medier och kan rädda sig från den banalisering och fiktionalisering det innebär bara genom att bevaka sin gräns. Journalistik och medier har lika lite att göra med varandra som litteratur med böcker, musik med cd-skivor eller konst med målarpenslar. Man är alltså inte journalist bara för att man skriver om böcker i DN. Inte heller för att man pratar fotboll i TV 4, utfrågar gäster i tv-soffan eller rapporterar från hovet i kvällspressen.
Inte heller är man det för att man gått något av högskolornas ”medieprogram”. Ty även där råder sammanblandning. Medievetenskap och journalistikvetenskap går i varandra, med följden att det ena slukar det andra. Ämnet mediefilosofi är stort och coolt. Ämnet journalistikens filosofi existerar inte.
Vi lider kort sagt av baksmälla efter Marshall McLuhan, som hävdade ”the Medium is the Message”, mediet är budskapet. Är det dags att koppla isär dem och insistera på att budskapet, journalistiken, inte är mediet?
Det skulle i sin tur fordra mer medvetenhet om journalistikens egenart. I amerikanska tidskriften Chronicle of Higher Education frågar Carlin Romano varför ämnet journalistikens filosofi inte finns. Det borde vara lika självklart som rättsfilosofi eller vetenskapsfilosofi. För liksom filosofin handlar journalistiken ytterst om sanning och vägen dit. Och på samma sätt som filosofin behöver sina medier (böcker, föreläsningar) så behöver journalistiken sina medier för att nå ut med sanningen – dock inte för att nå fram till den.
Med start kl 10 i dag firar institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) i Stockholm femtioårsjubileum.