Den bortglömde asaguden Ull har hamnat i rampljuset igen. En arkeologisk utgrävning i Upplands Bro utanför Stockholm har avslöjat en kultplats helgad åt honom.
-Såvitt jag vet är den här platsen unik i Sverige och kanske i Norden vad gäller bevarandegrad, säger arkeologen Mathias Bäck på Riksantikvarieämbetet som har fungerat som utgrävningsledare.
Redan namnet vittnar om hemligheten. Lilla Ullevi i Upplands Bro var säte för en forntida kultplats av ovanligare mått. Den etymologiska tolkningen av ortnamnet är "plats som helgats åt Ull". I ett projekt som kopplar ihop etymologi med religionshistoria och arkeologi har Riksantikvarieämbetet grävt ut platsen och funnit precis vad namnet skvallrade om.
Platsen innehåller lämningar från fyra olika tidsperioder, med början från 400-talet fram till 1600-talet. Men det mest uppseendeväckande är den stensamling från Vendel- och vikingatiden som arkeologerna har grävt fram.
Den är utformad som en plattform med två "armar" av sten med fyra stora stolphål framför. Där tros en stor träkonstruktion ha stått. Dessutom har man hittat 65 amulettringar i området.
-Det är svårt att säga vad amulettringarna har haft för betydelse. Men det finns uppgifter om att man använde ringarna för att svära eder, för att gå i god för att man inte hade begått något brott till exempel, eller för att knyta förbund med någon, säger Mathias Bäck.
Ull nämns knappt i berättelserna om asagudarna och uppgifterna om honom är motsägelsefulla. Han förknippas med strid och framställs gärna med en sköld och med skidor eller snöskor på fötterna.
-Ull omtalas inte alls så ofta som Oden och Tor, men tillhör samma gudaklan. Han har också koppling till en annan gudagrupp, de så kallade vanerna. Ull är en lite mystisk figur som rör sig mellan gudagrupperna. Det vi jobbar efter är att han kanske är en östskandinavisk gud som var lokalt dyrkad i östra Götaland, berättar Mathias Bäck.