Regeringen satsar på att ge sjukskrivna jobb med att vårda det svenska kulturarvet. Utöver det innehåller nästa års kulturbudget inga stora nyheter och frågan om scenkonstens pensioner är ännu inte löst.
Nyheten om det så kallade Kultursarvslyftet läckte förra veckan och har väckt stor uppmärksamhet. Satsningen omfattar 800 miljoner kronor och ska ge 4 400 långtidssjukskrivna sysselsättning i projekt som vårdar det svenska kulturarvet.
Pengarna kommer från arbetsmarknadsdepartementet och sett till den renodlade kulturbudgeten är satsningarna mer blygsamma. När pris- och löneomräkningen har dragits av uppgår ökningen av kulturbudgeten till totalt 58,5 miljoner kronor. Därtill får SR, SVT och UR 100 miljoner kronor från rundradiokontot för att tillgängliggöra sina arkiv.
– Många europeiska länder tvingas till drastiska neddragningar, inte minst på kulturområdet. Vi har lyckats höja kulturbudgeten varje år och det är vi väldigt glada för, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).
Från oppositionens horisont är budgeten inte lika imponerande. Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Berit Högman pekar på att institutioner som Riksteatern och Statens musikverk får mindre pengar och att en lång rad institutioner får precis lika mycket pengar i år som förra året.
– Tar man inte hänsyn till uppräkning av kostnader så blir det mindre av någonting. Det måste gå ut över verksamheten så det blir färre uppsättningar eller färre fast anställda i ensemblen, säger hon.
Berit Högman (S) poängterar också att kulturbudgeten inte innehåller någon lösning för hur scenkonstens institutioner ska finansiera sina anställdas pensioner. Det system som används i dag är svårt att överskåda och innebär höga kostnader för de arbetsgivare som ger fast anställning till dansare och sångare, yrkesgrupper med låg pensionsålder.
I samband med att budgeten presenterades på tisdagen höll Svensk scenkonst en presskonferens för att protestera.
– Det här är fullkomligt obegripligt. Det finns en lösning som alla parter tycker är bra, men den vill man tydligen inte genomföra. Vi känner oss ytterst illa behandlade, säger organisationens ordförande Sture Carlsson.
Lena Adelsohn Liljeroth kontrar med att påpeka att den reform Sture Carlsson efterfrågar skulle kosta staten runt 100 miljoner kronor i minskade intäkter.
– På varje departement finns det andra verksamheter som vill ha 100 miljoner, eller 200 miljoner till någonting annat. Man är tvungen att väga samman detta och det finns ett antal prioriteringar inom hela budgeten. Det är arbetslinjen och de satsningar som behöver göras i utbildningssystemet och på infrastruktur.