Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kulturdebatt

Alice Bah Kuhnke: Mer pengar och mer inflytande för fler i svensk film

Alice Bah Kuhnke.
Alice Bah Kuhnke. Foto: Stig Åke Jönsson

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) om filmpolitiken.

Film berör oss som männi­skor på djupet. Och därför berör också filmpolitiken. Den svenska filmbranschen befinner sig i ett utsatt läge där verkligheten kräver handling.

Det vi nu gör är att gjuta en ny bottenplatta för den svenska filmen. Med en stabil grund kan vi bygga upp ett nytt hus för den svenska filmbranschen. Ett hus som bebos av ännu fler röster, erfarenheter och kreativitet. Ett hus där den smala filmen samsas med den breda. Ett hus där alla delar av filmbranschen känner sig representerad. Kort sagt, ett hus som står pall även när det blåser.

Den svenska filmbranschen har ställt sig bakom behovet av nytänkande. 70 procent av de remissinstanser som kommenterat förslaget ställer sig bakom att staten lämnar avtalsmodellen, endast 22 procent vill behålla det tidigare systemet.

Men förändring skapar oro, det är omöjligt att komma ifrån. Jag tar oron på största allvar. Därför träffar jag i dag de aktörer i filmbranschen som i förra veckan skrev ett bekymrat brev till mig om den kommande filmpolitiken.

Dagens möte är en del av den period av många samtal och överväganden som utgör processen som kommer leda fram till de mer detaljerade förslagen i filmpolitiken, något som kommer att vara färdigt under det första kvartalet nästa år.

I arbetet med en ny filmpolitik har regeringen två centrala utgångspunkter:

1) Fler aktörer ska kunna påverka. Ett av filmavtalets stora problem har varit bristen på delaktighet. Till slut satt bara ett fåtal parter kvar vid förhandlingsbordet. Regissörer, manusförfattare, dramatiker och skådespelare har i bästa fall fått kika in genom ett fönster när några få aktörer, vissa med väldigt dominerande position på marknaden, har detaljstyrt villkoren för stöd.

Det närmaste halvåret kommer vi att vidareutveckla politiken för hur stödet till svensk film ska ­organiseras. Många tankar finns beskrivna i departements­skrivelsen och ännu fler i remissvaren. Ett exempel är regionernas inflytande och roll som vi i dialog med dem kommer att fortsätta utveckla.

2) Det ska bli mer pengar till den svenska filmbranschen. När filmavtalet upphör att gälla efter 2016 får svensk film sammanlagt 435 miljoner kronor per år från staten. Detta ska jämföras med 424 miljoner kronor som filmavtalet har fördelat under 2014.

Av filmavtalets 424 miljoner kronor kom dessutom 54 miljoner kronor från SVT och TV4. Efter år 2016 kommer dessa aktörers satsningar på svensk filmproduktion i stället att hamna ovanpå statens filmstöd. Det är alltså först när SVT:s och TV4:s satsningar utkristalliserats som det står klart exakt hur mycket mer pengar den nya filmpolitiken innebär för den svenska filmbranschen.

Av den totala summan på 435 miljoner kronor har regeringen hittills enbart specificerat att 25 miljoner kronor ska gå till att stötta och utveckla biografer utanför de stora städerna. Hur de resterande 410 miljonerna ska fördelas har vi ännu inte slagit fast utan överväger och samråder om detta i ­processen att ta fram en ny filmpolitik. År 2014 fördelades 327 miljoner kronor i produktionsstöd. Klart är att det finns utrymme för att avsätta minst lika mycket medel för stöd till film­produktion inom ramen för den nya politiken.

När dammet väl har lagt sig så är jag övertygad om att de allra flesta kommer att vara överens om att det var nu vi tillsammans lade grunden för att svensk film ska kunna fortsätta att vara världsledande.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.