Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kulturdebatt

”Annars är man bara en liten lort”

”För länge sen, i fattigdomens dagar, var det två små syskon som blev ensamma i världen. Men barn kan inte vara ensamma i världen, någon måste de vara hos…” Så börjar Astrid Lindgrens berättelse Sunnanäng. En vacker, tragisk och fantasirik saga om utsatthet, längtan och tillhörighet.

När sagan skrevs 1959, trodde vi att fattigdomen var bortbyggd i det svenska folkhemmet. Det var den naturligtvis inte, vare sig här eller på andra platser på jorden, och nu syns fattigdomen och nöden återigen på våra gator och vid våra gränser – vi hade nästan glömt hur den såg ut. Miljoner människor, många av dem barn, flyr undan våld och krig. Efter sig har de lämnat allt de äger och allt de tillhörde. Många har kommit hit.

Det är inte första gången i modern tid som Sverige tar emot människor på flykt. Efter andra världskriget slut 1945, genomkorsades Europa också av stora flyktingströmmar till följd av krigets helvete. Samma år publicerades Pippi Långstrump, en bok som kom att bli starten för en ny gyllene era i svensk barnlitteratur. Förutom att revolutionera vår syn på barn och barndomen så spreds nordisk barnlitteratur ut över världen. Förutom Astrid Lindgren så debuterar snart även författare som Lennart Hellsing, Tove Jansson och så småningom även Barbro Lindgren, Gunilla Bergström och andra av barnlitteraturens giganter.

De här författarskapen och deras berättelser utgör en hörnsten i den svenska samhällskulturen och demokratin. De är inbyggda i vår syn på oss själva och andra, i vår uppfattning om rätt och fel, ont och gott. Det innebär inte att de är lätta, fria från mörker och svårighet, gulliga och slätstrukna. Tvärtom. Denna litteratur står för radikala värderingar som jämlikhet, solidaritet, icke-våld, anti-auktoritet, uppfinnandet av ett modernt, respektfullt föräldraskap, upplösning av stereotypa och inlåsande könsroller och av föråldrade barn- och vuxenroller.

Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv. (Astrid Lindgren i ett inlägg i en debatt om barns rättigheter)

Gemensamt för de här författarna är att de står på barnens sida. Alla barn, överallt. De har förstått (barn)kulturens möjlighet att resa över gränser och att förena oss i insikten att vi alla är människor som delar den här världen. De har skrivit om att vara annorlunda och utsatt och om att vara ”förövare” och känna skuld. De har skrivit om att våga ta ställning, att ha mod att kämpa för det rätta även när det är svårt.

Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan. (ur Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta)

 

Läsning är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap, viktigt för empati, rättstänkande och intellektuell mognad. Läsning skapar förmåga att sätta ord på kunskap och känslor. Och ”ord är makt”. Läsning öppnar dörrar både utåt och inåt.

Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker. (Astrid Lindgren)

Alla barn, och vuxna, som kommer för att bo i Sverige ska känna sig välkomna. De ska ges möjligheten att på djupet förstå Sverige och ”svenskheten”. Ett viktigt sätt är barnlitteratur. Att ge våra nya medborgare tillgång till berättandet, språket och böckerna är visa på en ingång till det svenska samhället. Tillsammans behöver vi arbeta för att nå ut med barnlitteraturen, läsning, språk och kunskap får aldrig bli en klassfråga, reserverad för de redan priviligierade.

Ett litet steg är det projekt som vi nu startar, där vi delar ut 30.000 böcker av Astrid Lindgren och Gunilla Bergström på arabiska till barn som kommit till Sverige på flykt undan krig och katastrofer. Vi ser det som att vi investerar i framtidens svenska medborgare. Men detta är bara ett första steg och det behövs nu fler insatser för att barns läsning inte ska vara ett privilegium. Vi uppmanar den svenska regeringen, i synnerhet kulturminister Alice Bah Kuhnke och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som nu ska samordna och inrikta regeringens arbete med flyktingsituationen, att på allvar inse barnlitteraturens potential i ett föränderligt svenskt samhälle.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.